Annons

Björn Kohlström:Skönhet är en kvinna som gör vad hon vill

Det är som handlande subjekt vi måste betrakta Hedda Gabler, menar en ny bok som i tio essäer anlägger filosofiska perspektiv på en av världens mest kända pjäser. Även om den kvinnoroll som pjäsen förespråkar är en självklarhet idag, förblir den hotande tristess som omger den moderna människan densamma.

Publicerad
Electra Hallman som Hedda Gabler i en uppsättning regisserad av Anna Pettersson på Dramaten 2016.­
Electra Hallman som Hedda Gabler i en uppsättning regisserad av Anna Pettersson på Dramaten 2016.­ Foto: Sören Viks / SvD

William Shakespeare pekas ofta ut som den som gestaltade det elisabetanska England. På samma sätt kan man med fog säga att Henrik Ibsen var ­borgerlighetens krönikör i det sena 1800-talets Europa. Genom sina många starka kvinnoporträtt skildrade han ”desperate house­wives” långt innan amerikanska tv-serier gjorde dem till ett ­begrepp. Universitetet i Oxford, som ger ut en serie böcker med filosofiska läsningar av klassisk litteratur, ­ägnar nu seriens ­andra volym åt just Ibsen: ”Ibsen’s Hedda ­Gabler. Philosophical perspectives” (Oxford University Press). Att den första boken handlade om Shakespeares ”Hamlet”, antyder förstås vilken ­status Ibsen har i den ­västerländska litteraturhistorien. 

Electra Hallman som Hedda Gabler i en uppsättning regisserad av Anna Pettersson på Dramaten 2016.­

Foto: Sören Viks / SvD Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons