Sköna skivsläpp i regnet

Under strecket
Publicerad
Annons

Visst har det hänt en del skoj under den delen av sommaren som har passerat. Men det är av någon anledning lättare att komma ihåg det som inte varit så bra. Att det tokregnat mest hela tiden lär man inte glömma. Inte heller de tre förkylningarna. Ett antal sköna plattor har dock livat upp verkligheten rejält.
Den skiva som snurrat mest hemmavid släpps faktiskt den här veckan, men snälla skivbolaget skickade ut Mark Lannegan Bands ”Bubblegum” tidigt så den har varit något av ett soundtrack till juli månad. Mark gästas av kompisar från Queens Of The Stone Age, PJ Harvey, Duff McKagan, Izzy Stradlin och inte minst Chris Goss från Masters Of Reality. Lanegans plattor är oftast mörka och det är ”Bubblegum” också, men han rockar loss riktigt ordentligt också.
Annat i avdelning tungt och mörkt som varmt rekommenderas är Neurosis, ”The eye of every storm” och The Electric Wizards ”We live”. Low kanske inte är så tunga, men de sprider ett vackert, disigt vemod på ”A life of temporary relief - 10 years of b-sides
and rarities”, en box som innehåller tre skivor och en dvd.
Hittills har 2004 inte frambringat någon riktigt imponerande hiphopskiva. 50 Cents kompis, Young Buck, låter dock rätt okej på ”Straight otta cashville”. 50 själv är såklart med som gäst. Lite mindre kommersiell och klart mer old school är Mr Complex på ”Twisted mister”, en platta där folk som Biz Markie, De La Soul, Dilated Peoples m fl medverkar.

Annons

Sommarens snyggaste country hittar man på ”Sweetwater”, debutplattan från Tres Chicas. Kan man sin altcountry är damerna i det bandet inga främlingar direkt. Tres Chicas består nämligen av Caitlin Carey från Whiskeytown, Lynn Blakey från Glory Fountain samt Tonya Lamm från Hazeldine.
Jonathan Richman låter i princip som han brukar göra på ”Not so much to be loved as to love” vilket är goda nyheter för alla fans. Richman har fått en liten revival eftersom svenska stjänskottet Jens Lekman pratat en del om honom och det är bra. Jonathan är en av de originellaste personerna inom rocken någonsin.
Ett
annat original är Joel Gibb, mannen bakom The Hidden Cameras. De hade en mindre hit med låten ”Ban Marriage” förra året och har redan en ny skiva ute. ”Missisauga goddamn” håller dessutom finfint. Glad gaypop av bästa märke.
Jag lyckades missa TV On The Radio på sommarens festivaler. Att döma av cd:n ”Desperate youth, blood thirsty babes” var det dumt gjort. TV On The Radio är mycket egen konstpop med dragning åt electro och en massa annat.
Pixies spelade i Hultstfred och sedan i Roskilde. En trist återförening om ni frågar mig. Innan Pixies gjorde Mission Of Burma ungefär samma sak, men de fick aldrig något erkännande. Nu är de tillbaka efter ett tjugo år långt uppehåll med ”Onoffon”. Och de låter fortfarande fantastiskt.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons