Skolverket ger falsk bild av enig forskning

För att skapa en verklig skola för alla måste de ideologiska skygglapparna läggs åt sidan när det gäller forskningen. Det är inte svårt att hitta undersökningar och teorier som direkt motsäger de förment entydiga forskningsresultat som Skolverket redovisar, skriver professor emeritus Kjell-Åke Forsgren.

Under strecket
Publicerad
Foto: FREDRIK SANDBERG/TT
Annons

Enligt Skolverket är ett sammanhållet, icke nivågrupperat eller differentierat grundskolesystem ett vinnande koncept. Detta synes få stöd av forskningen med hänvisning till sammanfattande undersökningar (så kallad meta- eller meta-metastudier) och även av OECD:s kommentar till Pisa-studien. Finlands framgångsrika skolsystem, som är sammanhållet och bygger på samma värdegrund som det svenska, anförs också ofta som ett belägg för denna tes. Om man tittar närmare på några av de länders skolsystem som i senaste undersökningen ligger högre än Finland och i topp på Pisa-listan så är detta dock en sanning med stor modifikation. Så gott som alla har ett sammanhållet system upp till 10–12-årsåldern, men därefter är differentieringar av olika slag legio.

”Vinnaren”, Shanghai, kan räknas bort i sammanhanget eftersom bortåt hälften av befolkningen består av migranter som inte har tillgång till stadens reguljära skolor enligt det så kallade hukou-systemet. Undantag kan dock göras för högpresterande elever. Här handlar det snarare om en urvalsskola. I till exempel. Sydkoreaär sekundärskolan (12–16 år) nivågrupperad i basämnena inom klassramen och bland andra Singaporeoch Liechtensteinhar en nivågruppering som i grova drag motsvarar den gamla svenska parallellskolan. Ändå ligger dessa länder i topp och högre än Finland på Pisa-skalan. Singapore har 8 procent svagpresterande, Sydkorea 9 procent, Finland 12 procent, Liechtenstein 14 procent och Sverige 27 procent. Nivågruppering behöver alltså inte vara till större nackdel för de svagpresterande i differentierade än i sammanhållna system.

Annons
Annons
Annons