Annons
X
Annons
X

Skolverket ger falsk bild av enig forskning

För att skapa en verklig skola för alla måste de ideologiska skygglapparna läggs åt sidan när det gäller forskningen. Det är inte svårt att hitta undersökningar och teorier som direkt motsäger de förment entydiga forskningsresultat som Skolverket redovisar, skriver professor emeritus Kjell-Åke Forsgren.

Foto: FREDRIK SANDBERG/TT

BRÄNNPUNKT | SKOLAN

I Sverige har så gott som all uppmärksamhet och kraft ägnats åt de svagpresterande eleverna. I själva verket har denna grupp svikits.
Kjell-Åke Forsgren

Enligt Skolverket är ett sammanhållet, icke nivågrupperat eller differentierat grundskolesystem ett vinnande koncept. Detta synes få stöd av forskningen med hänvisning till sammanfattande undersökningar (så kallad meta- eller meta-metastudier) och även av OECD:s kommentar till Pisa-studien. Finlands framgångsrika skolsystem, som är sammanhållet och bygger på samma värdegrund som det svenska, anförs också ofta som ett belägg för denna tes. Om man tittar närmare på några av de länders skolsystem som i senaste undersökningen ligger högre än Finland och i topp på Pisa-listan så är detta dock en sanning med stor modifikation. Så gott som alla har ett sammanhållet system upp till 10–12-årsåldern, men därefter är differentieringar av olika slag legio.

”Vinnaren”, Shanghai, kan räknas bort i sammanhanget eftersom bortåt hälften av befolkningen består av migranter som inte har tillgång till stadens reguljära skolor enligt det så kallade hukou-systemet. Undantag kan dock göras för högpresterande elever. Här handlar det snarare om en urvalsskola. I till exempel. Sydkoreaär sekundärskolan (12–16 år) nivågrupperad i basämnena inom klassramen och bland andra Singaporeoch Liechtensteinhar en nivågruppering som i grova drag motsvarar den gamla svenska parallellskolan. Ändå ligger dessa länder i topp och högre än Finland på Pisa-skalan. Singapore har 8 procent svagpresterande, Sydkorea 9 procent, Finland 12 procent, Liechtenstein 14 procent och Sverige 27 procent. Nivågruppering behöver alltså inte vara till större nackdel för de svagpresterande i differentierade än i sammanhållna system.

Annons
X

Forskningsresultat som går stick i stäv mot Skolverkets översikt (Forskning för klassrummet, s. 60) liksom OECD-rapporten redovisas till exempel av Sture Eriksson (”Systemfelen i skolan”, 2002). Så ger bland andra James A Kuliken helt annan bild. Enligt Kulik är typen av nivågrupperingar avgörande. Ingen eller obetydlig effekt har nivågrupperingar som bygger på samma kursinnehåll. Bra effekt får däremot nivågrupperingar med ett kursinnehåll som är anpassat efter gruppens förutsättningar. Allra störst effekt fås i grupperingar, där de högpresterande får avancera efter förmåga i sina studier, så kallad acceleration. Dessa elever får ett försprång på cirka ett läsår jämfört med motsvarande grupp utan möjlighet till acceleration.

**I Sverige har **så gott som all uppmärksamhet och kraft ägnats åt de svagpresterande eleverna. I själva verket har denna grupp svikits genom bristande stöd och alltför sen uppföljning av studieresultaten. De högpresterande anses ”klara sig ändå”, men enligt bland andra Roland S Persson och internationell forskning stämmer inte detta, utan särbegåvade barn inte bara bromsas utan stigmatiseras till och med. Hårt drabbade av den svenska skolan blir även i detta fall särskilt de som kommer från hem utan studietradition. Då är att betänka att de högpresterande bäst skulle kunna säkra vår framtida välfärd och mest bidra till att föra utvecklingen framåt. Därför är andelen högpresterande väl så intressant som genomsnittssiffrorna i Pisa-studien: Singapore cirka 40 procent, Liechtenstein cirka 25 procent, Nederländerna cirka 19 procent, Tyskland cirka 18 procent, Finland cirka 15 procent och Sverige cirka 8 procent.

**En liten del **av befolkningen kan prestera i topp inom alla områden, men de flesta av oss måste konstatera att vi har en viss begåvningsprofil. Alla kan lära vi lära oss allting och de flesta av oss kan lära sig mer än vi tror men alla kan inte lära sig allt lika fort, lika lätt och inte lika mycket. Det finns alltså inte bara interindividuella skillnader utan också väl så betydelsefulla *intra*individuella som kan vara stora. I den frågan finns också forskning med framträdande namn som L L Thurstone, Howard E Gardner, Johnson O'Connor med flera. Även sådana undersökningar lyser bjärt med sin frånvaro i Skolverkets översikt trots att det borde vara viktigt för ett bra skolsystem att inte bara stödja en individs svaga sidor utan också utmana de starka.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    På en punkt går det att helt instämma med OECD-rapporten och Skolverkets forskningsöversikt, nämligen lärarnas betydelse för en framgångsrik skola. Det är mycket glädjande att den insikten äntligen gör sig gällande nu efter en i flera decenniers konsekventa underminering och proletarisering av lärarprofessionen. Synen på lärarna och deras arbetsförhållanden är en av de faktorer som förklarar skillnaden mellan finska och svenska Pisa-resultat. Även i Finland arbetas med differentiering av undervisningen till fromma för elevernas hälsaoch naturligtvis också för att förbättra resultatet. Därtill kommer den finska insikten att skolarbete kräver ansträngning. I Sverige har motsatt evangelium predikats i decennier.

    Det var inte svårt att hitta undersökningar och teorier som direkt motsäger de förment entydiga forskningsresultat som Skolverket redovisar. Dessa motsvarar inte heller min egen erfarenhet efter femtio år ombord på den svenska utbildningsskutan. Ensidigheten i Skolverkets redovisning påminner om de försök som på 1600-talet gjordes för att bevisa alla språks ursprung ur hebreiskan. Där beaktades enbart data som ansågs kunna tala för den förmodade Sanningen, medan de som talade emot förbigicks. I arbetet med att skapa en verklig skola för alla krävs nog att de ideologiska skygglapparna läggs åt sidan även när det gäller forskningen.

    KJELL-ÅKE FORSGREN

    professor emeritus, Umeå universitet, professor i Strömstad akademi

    För innehållet i denna artikel är jag ensam ansvarig.

    Mer debatt om skolan:

    Läs även

    Föräldrar kan ringa mitt under lektionen svd.se Läsardebatt om raset i Pisa-undersökningen svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Foto: FREDRIK SANDBERG/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X