Annons
X
Annons
X

Skolorna behöver rustas för miljarder

Många svenska skolor förfaller. Taken läcker och det finns ofta stora brister i ventilationen, vilket leder till hälsoproblem bland elever och lärare. Enligt en ny statlig rapport är det ingen på nationell nivå som tar frågan om skolmiljön på allvar.

Foto: ROBERT HENRIKSSON

Tidigare artiklar

Sjuka skolor del 1:

Mejla bilder från din skola svd.se

När höstterminen nu startar tvingas många elever och lärare gå omkring hela dagarna i skolor med dålig inomhusmiljö. Läget är illa på många håll, konstaterar Claes Eriksson, huvudsekreterare i Rådet för arkitektur, form och design, som i september ska presentera en rapport om skolmiljön.

– Vuxna människor skulle knappast acceptera att deras arbetsplatser såg ut så som många skolor gör. Men barn ska tydligen bara acceptera läget. Det är en märklig inställning, inte minst eftersom vi har skolplikt och eleverna är tvingade att gå i skolan.

Annons
X

När staten 1991 lämnade ifrån sig ansvaret för skolan till kommunerna försvann den nationella styrningen av hur skollokalerna ska vara utformade. I dag är det ett tiotal myndigheter som på olika sätt är inblandade i frågan om skolmiljön.

– Ingen tar frågan om gestaltningen av den fysiska miljön på riktigt allvar och det gör att den ofta faller mellan stolarna. I England, Finland, Danmark och Norge har man på ett helt annat sätt tagit tag i de här problemen och lyft upp dem till en gemensam nationell nivå. Det skulle vi också behöva göra, säger Claes Eriksson.

På nästan tre av fyra skolor är luftproblemen så allvarliga att personal och elever får besvär med till exempel trötthet, huvudvärk och heshet, enligt en annan undersökning av skolmiljön som Boverket och Energimyndigheten har gjort på 131 skolor och förskolor.

– Brister i underhållet gör att skolorna försämras gradvis. Vi har hittat problem med ventilation, fukt och buller, säger Nikolaj Tolstoy, chef för Boverkets bygg- och förvaltningsenhet.

Fuktskador konstaterades på fyra av tio skolor. Ytterligare ett stort antal skolbyggnader är konstruerade så att det finns risk för att fuktskador uppstår.

En vanlig orsak till bristerna är att de platta tak som är vanliga på skolor och dagis från 1970-talet inte håller längre.

– Taken läcker och det kan leda till fuktskador och mögel, säger Magnus Bengtsson, utredare vid Boverket.

Dåliga lokaler innebär också direkta hälsorisker. Enligt Boverket var risken för spridning av legionellabakterier uppenbar i flera av de granskade skolorna. Bakterierna kan orsaka dödlig legionärssjuka.

– I flera skolor har de vattensystem som leder till onödigt hög risk för legionellaspridning. Det kan handla om avkapade och igenpluggade rör med ljummet vatten eller låga temperaturer i varmvattenberedare där bakterier kan växa till, säger Magnus Bengtsson.

Undersökningen visar att det skulle kosta cirka fem miljarder kronor att rusta upp skolorna och förskolorna. Ofta saknas det pengar i kommunerna som ansvarar för skolbyggnaderna.

– Kommunerna håller med om att problemen finns men saknar medel för renoveringar, säger Nikolaj Tolstoy.

Enligt Claes Eriksson håller inte argumentet att det är för dyrt att underhålla och renovera skolorna.

– Man glömmer bort att det medför stora dolda kostnader om man låter skolorna förfalla. Vandaliseringen ökar och undersökningar visar att elevernas studieresultat försämras. Därför borde man se underhållet av skolorna som en investering i framtiden snarare än som en kostnad, säger han.

Ett annat problem är att många skolor är byggda för en pedagogik som inte längre tillämpas.

– Många skolor är från tiden då en lärare stod vid en kateder och talade inför klassen. I dag ställs helt andra krav på lokalerna, säger Eriksson.

Alla skollokaler i Boverkets undersökning är dessutom mer eller mindre svåra att städa. I var femte skola finns svårstädad inredning som samlar damm, till exempel hängande lysrörslampor. I många skolor genomförs ingen städning ovanför axelhöjd, vilket leder till att det blir dammigt och att allergiker kan få problem.

Claes Eriksson konstaterar att den dåliga skolmiljön påverkar elevernas motivation och uppfattning om vuxenvärlden.

– När de ser trasiga väggar och dåliga toaletter varje dag så blir deras tolkning till slut att de vuxna inte bryr sig.

Annons
Annons
X
Foto: ROBERT HENRIKSSON Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X