X
Annons
X

”Skolor, delta inte i ett dåligt betygsexperiment”

Skolor bör inte delta i det experiment med betyg från fjärde klass som regeringen nu vill genomföra. Experimentet är illa utformat och kommer inte att ge svar på viktiga frågor, skriver flera debattörer.

En elev i fjärde klass har lässtund.
En elev i fjärde klass har lässtund. Foto: Fredrik Sandberg/TT

DEBATT | BETYG

Regeringens experiment med betyg från fjärde klass har stora brister. Eftersom skolorna själva väljer om de vill delta kommer skolor som inför betyg från fjärde klass inte att kunna jämföras med de som inte gör det. Dessutom finns det inget pålitligt mått på hur elevernas kunskaper påverkas. Vi uppmanar därför alla skolor att inte delta i detta illa konstruerade experiment.

2015 slöts en blocköverskridande överenskommelse om skolan, som bland annat innehåller ett försöksvis införande av betyg från fjärde klass. Nu har regeringen presenterat en promemoria som beskriver hur experimentet ska gå till.

Experiment är en effektiv metod för att ta reda på effekterna av policyåtgärder såsom betyg från lägre åldrar. Men det finns en rad problem med utformningen av detta experiment, vilka sammantaget gör att resultaten kommer att bli praktiskt taget värdelösa. Till att börja med föreslår regeringen att skolor själva ska få välja att delta i experimentet och införa betyg från fjärde klass, efter beslut av skolhuvudmannen och av lärarnas fackliga organisationer. Detta leder till en hög risk för att de skolor som deltar har en mer positiv syn på betyg och bättre förutsättningar att använda dem som pedagogiskt verktyg. Dessutom ska extra resurser tillföras de skolor som deltar. Även om betygsättningen är förenad med kostnader blir de extra resurserna en störfaktor, som gör att effekten av betyg och effekten av extra resurser inte går att skilja ut.

Annons
X

Om det skulle visa sig att betygen leder till bättre resultat i deltagande skolor så kommer det därför inte att gå att dra slutsatsen att samma sak skulle gälla om betyg från fjärde klass infördes i hela den svenska skolan.

Problemet att de deltagande skolorna kan väntas skilja sig från de som inte deltar hade kunnat undvikas om skolorna i stället valts genom randomisering. Att regeringen inte föreslår randomisering kan bero på att det skulle framstå som kontroversiellt, bland annat eftersom det kan framstå som ett ingripande i det kommunala självstyret. Men detta motargument är skenbart eftersom regeringen alltid fastställer vilka årskurser som ska betygsättas. Skolkommissionen framhåller i sitt nyligen publicerade delbetänkande vikten av att försöksverksamheter genomförs på ett systematiskt sätt och betydelsen av att experiment är kontrollerade.

Ett bra experiment kräver också att utfallsmåttet är definierat på förhand. Regeringen skriver inte i klartext vad experimentet syftar till att uppnå, men av sammanhanget framgår att man i första hand hoppas på förbättrade kunskapsresultat. Experimentet ska påbörjas under 2017 och resultaten ska redovisas 2020. De nationella proven år 2019 för eleverna i årskurs sex hade kunnat användas som mätpunkt om de inte, som i dag, rättades av samma lärare som sätter betygen. Regeringen bör överväga att låta rätta de nationella proven från deltagande skolor och från en jämförelsegrupp av skolor externt, så att de kan användas för att utvärdera experimentet.

I bedömningen om det är etiskt att göra ett experiment måste den förväntade nyttan vägas mot kostnader och risker. Här satsar regeringen miljonbelopp på utvärdering liksom oräkneliga lärartimmar på ett experiment vars utformning gör att den förväntade kunskapsnyttan är nära noll. Detta är inte bara etiskt betänkligt, utan riskerar också att ge dåligt rykte åt policyexperiment i allmänhet, vilket skulle skada våra möjligheter att vinna kunskap om effekterna av andra reformer i framtiden.

Ytterligare en risk är att en brist på mätbara effekter från experimentet kommer att tolkas som att betyg från fjärde klass saknar negativa effekter. Regeringen anför i sin promemoria att man inte vill tvinga skolor att införa betyg från årskurs fyra då det finns vissa belägg för att detta kan ha skadliga följder. Dessa eventuella effekter kommer dock inte att vara bättre kartlagda efter detta experiment.

Vi drar slutsatsen att det bästa vore om inga skolor alls anmälde sig. Då skulle många av kostnaderna utebli, liksom risken att dra felaktiga slutsatser av ett illa konstruerat experiment. Vi vill därför uppmana skolhuvudmän, lärare, elever och föräldrar att avstå från att delta i experimentet som det nu är utformat.

Gustav Nilsonne, med dr

Dany Kessel, doktorand i nationalekonomi

Emil Yaroslav Andersson, PTP-psykolog

Stella Vallgårda, student i statsvetenskap

Elias Dietrichson, grundskolelärare

Måns Magnusson, doktorand i statistik

Adam Altmejd, doktorand i nationalekonomi

Alvar Palm, doktorand i industriell miljöekonomi

Magnus Johansson, leg psykolog

Tobias Malm

samtliga för Nätverket för evidensbaserad policy

**Läs mer: **

Skolkommissionens delbetänkande.

Regeringens promemoria.

Annons
Annons
X
Annons
X

En elev i fjärde klass har lässtund.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X