Annons
X
Annons
X

Skolkare dyra för samhället

Samhällets prislapp för en ung människa som faller ur skolan är mellan 12 och 15 miljoner kronor. Nationalekonomer har för första gången räknat ut vad det kostar att inte jobba förebyggande med skolkare.

Skolk kostar. Främst för barnen själva. Som grupp begår skolkare oftare brott och är själva mer utsatta för brott. De är oftare inblandade i mobbning, både som offer och förövare. Och den som inte fullföljer grundskolan får svårt att hitta ett jobb.

År 2006 gav regeringen dåvarande Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att dela ut 100 miljoner kronor till pilotprojekt som skulle öka samarbetet mellan skola, polis, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. Nu har Skolverket tagit över uppgiften att granska hur projekten för att nå barn och unga som far illa har lyckats. Idag ges ett stödmaterial ut för att visa hur kommuner kan arbeta för att tidigt nå dem som är i riskzonen.

– Långtidsfrånvarande elever har ju ofta inte bara skolrelaterade problem. Det är därför det är viktigt att de andra parterna är med direkt. Annars är det lätt att alla bara arbetar med sitt, i stället för att tillsammans ha barnet som utgångspunkt, säger projektledaren Eva-Lotta Eriksson på Skolverket.

Annons
X

Verket har bett nationalekonomer räkna ut vad det kostar att inte arbeta förebyggande med till exempel skolkare, eller hemmasittare som långtidsskolkarna kallas. Prislappen: i genomsnitt mellan 12 och 15 miljoner kronor per borttappad elev.

– Haken för de här ungdomarna är ju att väldigt många av dem som i mellanstadiet och högstadiet börjar glida ur skolan, de ramlar ut livslångt. Det leder till två kostnadseffekter: dels måste den personen försörjas av samhället, dels går vi miste om den personens produktionsförmåga, säger nationalekonomen Ingvar Nilsson.

Utgångspunkten är att mellan 10 000 och 13 000 i varje årskull på cirka 100 000 barn kommer att hamna i ett mer eller mindre livslångt utanförskap. De som inte får jobb eller kan försörja sig på grund av sjukdom eller missbruk kostar samhället mellan 300 000 och 400 000 kronor på årsbasis.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Blir personen en fullfjädrad narkoman som är heroinmissbrukare, då kostar han 2 miljoner om året. Ställer vi det i relation till en dyr förebyggande insats så kostar den kanske några hundra tusen kronor. Vi behöver inte lyckas jättemånga gånger för att det ska vara en väldigt bra affär, säger Ingvar Nilsson.

    Vad är då vitsen med att räkna ut barnens framtida samhällskostnad?

    – Jo, för att utgångspunkten i ett kommunalt beslutsfattande är alltid: hur ser det här ut i ett budgetsammanhang? De som jobbar med mänskliga frågor är ofta inte så jättebra på det här och ser inte sambanden. Vår erfarenhet är att när en kommunstyrelse får de här siffrorna i knäet, då tar man emot argumenten, säger han.

    Men sociologiprofessor Berth Danermark som leder Skolverkets utvärderingsgrupp kan redan nu konstatera att de som ska samverka om barnen tycker att det är svårt. Även om politikerna och cheferna är överens, tar det tid att få igång samverkan i praktiken.

    – Generellt kan man säga att man underskattar problemen med samverkan, säger han.

    Rätten till utbildning - om elever som inte går i skola skolverket.se Strategier för samverkan skolverket.se
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X