Annons

”Vilken samhällsnytta gör skolföretagen?”

De privata skolföretagarna har haft 25 år på sig att visa upp positiva effekter. Hittills har de misslyckats, skriver Sten Svensson och Daniel Suhonen, Katalys.

Under strecket
Publicerad

Internatio­nella engelska skolan utmärks av ett extremt positivt segregerat elevurval, mycket låg lärartäthet och mycket stora vins­ter, skriver författarna.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 2

Sten Svensson och Daniel Suhonen

Foto: Privat, Julia Wagner Bild 2 av 2

Internatio­nella engelska skolan utmärks av ett extremt positivt segregerat elevurval, mycket låg lärartäthet och mycket stora vins­ter, skriver författarna.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1
Internatio­nella engelska skolan utmärks av ett extremt positivt segregerat elevurval, mycket låg lärartäthet och mycket stora vins­ter, skriver författarna.
Internatio­nella engelska skolan utmärks av ett extremt positivt segregerat elevurval, mycket låg lärartäthet och mycket stora vins­ter, skriver författarna. Foto: Lars Pehrson

Sedan Ilmar Reepalu presenterade sin utredning om vinster i välfärden har friskolebranschen och skolkoncernerna varit mycket aktiva i debatten. De menar att det blir mycket svårt eller näst intill omöjligt att tjäna pengar i välfärds­sektorn om Reepalus förslag genomförs. Kunskapsskolans ägare, Peje Emilsson, har till och med jämfört Reepalus förslag med 1980-talets löntagar­fonder. En obegriplig jämförelse då löntagar­fonderna handlade om att samhället skulle ta hand om en del av de vinster som byggdes upp i företagen för att använda dem i olika investeringsfonder. Där fördes pengar från de privata företagen till sam­hällets fonder.

Annons
Annons
Annons