Annons
X
Annons
X

Skolans roll måste vara mer fostrande

Förutom kunskaper behöver skolan även fokusera på annan kompetens, som till exempel förmåga att ta ansvar och initiativ. Då skulle andra saker än rena kunskapsmål kunna ligga till grund för betygssättning vilket inte är möjligt i dag. Detta skulle bättre förbereda eleverna för de krav som ställs på arbetsmarknaden. Det skriver Ulf Lindberg på Almega och Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm (FP).

En skola med tydliga regler bidrar också till att eleverna står bättre rustade för sitt framtida yrkesliv.
Lotta Edholm och Ulf Lindberg

Svenska ungdomar som kommer ut på arbetsmarknaden brister i handlingskompetenser som servicemedvetenhet, ansvarstagande, initiativförmåga och affärsmässighet. Det visar en nyligen genomförd undersökning bland Almegas medlemsföretag. Svaren är relativt samstämmiga oavsett om företagen har sin rekryteringsbas bland gymnasieutbildade eller högskoleutbildade. Samtidigt visar studien att just handlingskompetenserna värderas högre av tjänsteföretagen än många baskunskaper, med undantag av kunskaper i svenska som rankas mycket högt.

Mer än hälften av de tillfrågade företagen i Almegas undersökning anser att skolan bör jobba mer för att förstärka dessa kompetenser. Självklart kan man hävda att detta är förmågor som tränas även utanför skolan. Familjen, föreningsaktiviteter och feriejobb har med stor sannolikhet en avgörande inverkan. Men skolan kan och bör göra mer.

Annons
X

Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap. Tjänsteföretagens höga ranking av kunskaper i svenska språket visar på behovet av tydligt fokus på kunskapsuppdraget, där svenskämnet är själva kärnan. Det finns emellertid ingen motsättning mellan en skola för kunskap och en skola som bibringar eleverna nödvändiga handlingskompetenser för yrkeslivet genom att ställa tydliga krav.

Skolans fostrande roll är central ur flera perspektiv. För det första bidrar ordning och trygghet i skolan till bättre förutsättningar till lärande. De elever som har svårast att möta kunskapskraven är också de som drabbas hårdast av stökiga klassrum.

En skola med tydliga regler bidrar också till att eleverna står bättre rustade för sitt framtida yrkesliv. Den som lär sig komma i tid till lektionerna har goda förutsättningar att i framtiden också komma i tid till jobbet. Den som lämnar in uppgifter i tid och deltar i skolans obligatoriska moment är bättre förberedd för arbetslivets ofta ovillkorliga krav på att leverera innan deadline.

Stockholms stad har under de senaste åren tagit en rad initiativ för att tydliggöra kraven på att eleverna tar ansvar för sina studier, kommer i tid och deltar i undervisningen. Sedan 2007 redovisas all olovlig frånvaro i anslutning till elevernas terminsbetyg från och med årskurs åtta. Både grundskolorna och gymnasieskolorna kan erbjuda föräldrar ett skriftligt omdöme om elevens sociala utveckling. Många skolor jobbar också aktivt med åtgärder som kvarsittning efter skoldagen eller försittning på morgonen, i syfte att minska exempelvis sena ankomster.

Uppenbarligen är dessa insatser inte nog. Vi menar att gymnasieskolan måste ställa högre krav på att elever att ta ansvar, exempelvis genom att skolarbeten lämnas in i tid. I många yrken innebär en passerad deadline att loppet är kört – någon andra chans ges inte.

Vi efterlyser en diskussion kring den strikta uppdelning som i dag råder mellan å ena sidan elevens rent kunskapsmässiga prestationer, och andra sidan handlingskompetenser såsom förmågan att lämna in uppgifter i tid och delta i undervisningen. Denna uppdelning är redan i dag en tämligen teoretisk konstruktion. Det borde till exempel vara möjligt för en lärare att beakta huruvida ett arbete är inlämnat i tid när betyg sätts.

Ökad samverkan mellan skola och näringsliv är en avgörande faktor för att elever ska lämna skolan bättre rustade för arbetslivets krav. Detta bekräftas också av en nyligen genomförd enkätstudie bland studie- och yrkesvägledare samt rektorer i Stockholms stads grund- och gymnasieskolor. Mer än hälften av studie- och yrkesvägledarna, och nästan lika många rektorer, anger att skolan saknar eller har liten samverkan med arbetslivet. Undersökningen visar också att endast omkring hälften av studie- och yrkesvägledarna känner sig bekväma i yrkesrollen när det gäller vägledning kring branscher, arbetsliv och arbetsmarknad. I vägledningen kring utbildningar känner sig däremot nio av tio bekväma.

De nationella råd som nu startar som en del av gymnasiereformen är ett viktigt instrument för ökad samverkan. Rätt använda kan de bli ett bra verktyg för näringslivet att närma sig den annars ganska slutna skolvärlden. Men även i det konkreta skolarbetet behöver skola och arbetsliv närma sig varandra.

Elever gör ofta ett bättre jobb, och lär sig också mer, om de får arbeta med verkliga projekt och med omvärlden. Samtidigt är detta också en möjlighet för näringslivet att få en rekryteringsbas där kompetensen stämmer bättre överens med företagens behov.

ULF LINDBERG

näringspolitisk chef, Almega

LOTTA EDHOLM (FP)

skolborgarråd i Stockholm

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X