Skolan som skippar klasser och klassrum

Klasser, klassrum och grupprum vet de flesta vad det är. Följ med till skolan där man säger hemvist, basrum och ateljéer i stället!

Under strecket
Publicerad

På Agnes, Elsa, Flora och Frejas skola finns ett slags läktare där eleverna ibland har lektioner.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 1 av 2

Rummen har fönster och glasdörrar ut till korridorerna.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 2 av 2

På Agnes, Elsa, Flora och Frejas skola finns ett slags läktare där eleverna ibland har lektioner.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 1 av 1
På Agnes, Elsa, Flora och Frejas skola finns ett slags läktare där eleverna ibland har lektioner.
På Agnes, Elsa, Flora och Frejas skola finns ett slags läktare där eleverna ibland har lektioner. Foto: Emma-Sofia Olsson

Hur ska en skola se ut för att bli så bra som möjligt för eleverna? På Johan Skytteskolan i Älvsjö i Stockholm är svaret: öppna ytor, många fönster och inga klasser. Enligt skolan skapar det trygghet och studiero.

När SvD Junior är på besök får vi en rundvandring av eleverna Freja, Elsa, Agnes och Flora. Här finns till exempel inga vanliga korridorer. I stället har man så kallade ”studieytor” med både skåp och sittplatser där man kan plugga. Klassrummen kallas för ”basrum” och det är inte alltid eleverna har sina lektioner där.

– Det finns väldigt mycket man kan göra i stället för att bara sitta i ett klassrum. Du är i olika rum under olika lektioner, det är mycket bättre än på min förra skola, berättar Flora.

Bakom en vägg finns ett slags läktare där eleverna ibland har lektioner. Om man vill kan man lägga sig ner och lyssna på läraren, så länge man koncentrerar sig.

Rummen har fönster och glasdörrar ut till korridorerna.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 1 av 1

– Jag tycker det är bra att man inte behöver sitta på samma plats hela lektionen. Om man sitter still kan det vara svårt att koncentrera sig, säger Agnes.

Tjejerna går i femman, men det kallas inte för att de går i en klass, utan att de har en ”hemvist”. Där är 85 elever indelade i grupper med sex olika färger.

Tanken är att man ska kunna växla mellan grupperna så att man får ha lektion med olika elever. Oftast är de, enligt tjejerna, ändå i samma grupper.

– De sa att nu när vi inte är riktiga klasser skulle vi börja blanda oss mer, fast det har vi inte gjort. Jag tycker inte att det är någon större skillnad mot hur det var förut, säger Freja och får medhåll från de andra.

Rummen har fönster och glasdörrar ut till korridorerna.
Rummen har fönster och glasdörrar ut till korridorerna. Foto: Emma-Sofia Olsson

Sedan starten i femman går de i en nybyggd del av skolan. Tjejerna tycker inte att det är någon jättestor skillnad, även om den nya delen är annorlunda byggd och man använder andra namn.

Tanken med att inte ha långa korridorer med skåp är att det inte ska finnas dolda utrymmen där någon kan bli retad eller mobbad. Samma tanke ligger bakom de fönster som gör att man kan se in i grupprum och klassrum.

– Det blir en större trygghet när man kan se alla, säger biträdande rektor Ewa Marklund.

Skolan har fått positiv uppmärksamhet, men det finns de som kritiserar det öppna sättet att bygga på och valfriheten som det ger. De som är negativa menar att det kan vara svårt för barn med koncentrationssvårigheter när ytorna är öppna och valfriheten stor.

Men enligt Ewa Marklund får alla elever den anpassning de behöver för att klara skolan.

Prova SvD Juniorjunior.prenservice.se
Annons
Annons
Annons
Annons