Dick Harrison:Skogsfinnarna tämjde svenska landskap

Lockade av skattelättnader och på flykt från nödår, krig och farsoter kom tusentals finnar till Sverige på 1500- och 1600-talen för att förvandla skog till jordbruksbygd. Sveriges största språkliga minoritet har egen inofficiell flagga och en egen dag.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Svedjebruk i Savolax, målning av Eero Järnefelt, 1893.

Annons

Den 24 februari firas Sverigefinnarnas dag. Sannolikt har endast en minoritet av Svenska Dagbladets läsare uppmärksammat detta faktum, något som är lättförklarligt mot bakgrund av det myller av minnesdagar som numera trängs i almanackan. Men händelsen är värd att lyftas fram. Sverigefinnarna har varit, och är fortfarande, den största – och kulturellt och ekonomiskt viktigaste – språkliga minoritetsgruppen i Sverige. Sedan år 2000 åtnjuter sverigefinnarna nationell minoritetsstatus, vilket ger dem rätt att bruka finska hos myndigheter och i domstolar i områden där ”språken har använts av tradition och fortfarande används i tillräcklig omfattning”, vilket i praktiken innebär 26 kommuner i norra och mellersta Sverige, inklusive Stockholm, Uppsala och Västerås.

Det finns onekligen en skevhet i hur den politiska kulturen i de nordiska länderna fokuserar på grannfolk och språkliga grupperingar som avviker från det som i modern tid har upphöjts till nationell norm. I Finland är frågorna om finlandssvenskarnas ställning och om Finlands historiska relation till Sverige känsliga. Att som svensk historiker uttala sig om dylika ting i finska medier är inte riskfritt. När jag för ett par år sedan offentligt påtalade och kortfattat analyserade ett antal påhopp på finlandssvenskar blev jag dränkt av ilskna mejl från finska opinionsbildare och politiker – jag blev närmast fritt byte i sociala medier eftersom jag hade dristat mig att skriva något om Finland trots att jag var svensk.

Annons
Annons
Annons