Skiringsal var trångt och luktade urin

I dag vänder jag mig till en fråga om vikingatiden. På kartor och i översikter av vikingatida historia förekommer namn på prominenta skandinaviska orter som Birka och Hedeby. För norskt vidkommande nämns ofta Skiringsal som exempel på en liknande plats. Men orten är hopplös att hitta på en modern karta. Var låg Skiringsal och hur viktig var den?

Under strecket
Publicerad
Fynd från arkeologiska utgrävninger vid Kaupang/Skiringsal, vikingaboställdet utenfor Larvik.

Fynd från arkeologiska utgrävninger vid Kaupang/Skiringsal, vikingaboställdet utenfor Larvik.

Foto: Lise Åserud/TT
Annons

Skiringsal möter oss i den redogörelse som 800-talssjöfararen Ottar från Hålogaland lämnade till kung Alfred den store av Wessex. Enligt Ottar var Skiringsal en utmärkt handelsplats att besöka om man åkte söderut längs norska kusten. Ottar lär själv ha stavat ortnamnet Skíringssalr, vilket blev Sciringesheal i det fornengelska manuskriptet. Idag kallas orten Kaupang (ett ord som betyder just marknadsplats) och är inte svår att hitta vid Viksfjorden, sex kilometer nordöst om Larvik.

Kaupang/Skiringsal har varit föremål för omfattande utgrävningar. Bryggor, brunnar, stenmurar, små hus, verkstäder, broläggningar och omkring 2 000 keramikskärvor från Rhenlandet, Frisland och slaviska länder har analyserats. Man har även funnit hundratals gravar, däribland obrända båtgravar med rik utstyrsel. Förutom arabiska, frankiska och engelska mynt har man hittat mynt från Hedeby, ett belägg för att Sydnorges och Danmarks viktigaste marknadsplatser har haft kontakt med varandra. Tack vare mynten och keramiken kan vi datera Skiringsal till tiden från cirka 750 till första hälften av 900-talet. När handelsmännen valde att fara annorstädes, förmodligen till det närbelägna Tönsberg, förföll lilla Skiringsal snabbt. Redan på 920-talet var bebyggelsen övergiven.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons