”Skilsmässan ’lycklig’ – men barnen då?”

”Föräldrarna är kanske klara med sorge­processen, men är barnen klara?”
”Föräldrarna är kanske klara med sorge­processen, men är barnen klara?” Foto: Paul Bradbury/TT

Hur förhåller man sig som närstående till en släktings skilsmässa? undrar en anhörig. ”Det är en svår avvägning hur mycket man ska lägga sig i andra människors liv”, svarar psykologen.

Under strecket
Publicerad
Jenny Jägerfeld.

Jenny Jägerfeld.

Annons

Fråga: När ett av mina syskon skilde sig för 20 år sedan blev det ett himla liv. Vi andra syskon lyssnade på vårt krisande syskon som behövde stöd varpå ex-partnern helt vände sig mot oss. Vi valde vårt syskons sida, ansåg ex-partnern. Något fel gjorde vi, tänker jag, eftersom vi i dag inte har någon kontakt med ex-partnern.

Nu ska ytterligare en släkting skilja sig. Den här gången är skilsmässan ”lycklig”, det bästa som hänt paret. Och de båda har nya respektive. Problemet är barnen. Föräldrarna är kanske klara med sorgeprocessen, säger att det är ”så bra och roligt för barnen med fler vuxna kring sig. Vi är kompisar, jag och exet”. Men barnen, är de klara? Ett av barnen är i förskoleåldern och är väldigt arg, vilket bortförklaras. Jag tycker att det arga barnet är den som reagerar rimligast under rådande omständigheter.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons