Annons
X
Annons
X

Skiljeförfarande säkrar att lagar följs

REPLIK | HANDELSAVTALET TTIP

Avtal utan mekanismer som kan verkställa det parterna kommit överens om blir tomma ord.
Maria Rankka och Annette Magnusson

Magnus Nilsson skriver på Brännpunkt 21/11 att ”syftet” med ISDS (Investor State Dispute Settlement) är att ”företag kan stämma stater för oväntade förluster som uppkommit på grund av förändrade lagar eller förutsättningar”. Det är ett inte bara konstigt utan helt enkelt felaktigt påstående.

Internationellt skiljeförfarande har använts framgångsrikt av stater och privata parter för internationella konflikter i flera hundra år. Det är en internationell framgångssaga av stora mått – men i tysthet. För vem skriver fredens historia?

Annons
X

Internationellt skiljeförfarande har hjälpt länder att undvika krig, och det har varit en viktig pusselbit för att stärka handel över gränserna. Ledstjärnan har varit gemensamma rättsregler i ett neutralt forum. FN har tagit fram modellagar och regler, och också Världsbanken har i snart 50 år ägnat stort fokus åt frågan om ett neutralt forum för tvister avseende internationella investeringar.

Skiljeavtal ingås dagligen mellan parter från länder med väl utvecklade rättssystem. Det parterna söker är ett neutralt forum. Parter som väljer att använda skiljeförfarande, och de är många, gör det också för att de söker specialistkompetens hos dem som skall avgöra tvisten, och för att det på det stora hela är ett snabbare, effektivare och mindre kostsamt sätt att lösa tvister än allmän domstol. Dessutom är resultatet, en skiljedom, verkställbar i mer än 150 länder över hela världen. Motsvarande effektivitet för en dom från allmän domstol, inom EU, USA eller någon annanstans i världen, saknas helt och hållet.

Skiljeförfarande styrs av lagar och regler. Svensk lag om skiljeförfarande innehåller tydliga bestämmelser hur förfarandet måste gå till för att det skall uppfylla krav på rättssäkerhet och opartiskhet, och situationen är densamma i alla moderna rättssystem.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Syftet med en skiljeklausul, oavsett i vilket sammanhang den har avtalats om av parterna, är inte ”att stämma”. Syftet är att skydda de rättigheter och skyldigheter parterna har enligt avtalet. Avtal utan mekanismer som kan verkställa det parterna kommit överens om blir tomma ord. Det är därför det måste finnas ett slutligt sätt att avgöra tvister enligt avtalet. För att dra en parallell med allmänna domstolssystemet; ”syftet” är inte att döma någon till fängelse. Syftet är att se till att landets lagar respekteras.

    Magnus Nilsson pekar på risken i att ”förlita sig på andrahandskällor” vilket försvårar analysen av TTIP och ”spär på risken för missinformation och ryktesspridning” kring avtalet. Vi håller med. Just därför tycker vi det är synd att han inte har funnit det värt att lyfta luren till oss på Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, ett globalt skiljedomsinstitut och världens näst största institution för hantering av ISDS-tvister, för att få förstahandsinformation och fakta kring internationellt skiljeförfarande och ISDS. Då hade han kunnat undvika att själv bli just en andrahandskälla som spär på mytbildningen.

    MARIA RANKKA

    vd, Stockholms Handelskammare

    ANNETTE MAGNUSSON

    generalsekreterare, Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut

    Fler debattartiklar om TTIP:

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X