Recension

Kallt land (Chladnou zemi)Skildring av ondska lämnar läsaren i kylan

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Annons

Berättaren i romanen ”Kallt land” är en getherde som hamnar i fängelse och blir de dödsdömdas eskort till galgen – samt speltestare. Sedan återvänder han till getterna men blir också sekreterare för en världsvid insamling för att rädda Theresienstadt, inte monumentet, utan staden. Den som fått ruttna bort tillsammans med sina invånare, i skuggan av det välbesökta minnet över traumat. Men det slutar inte där. Den namnlöse berättaren i Jáchym Topols ”Kallt land” reser vidare österut, och längre in i mörkrets hjärta.

Jáchym Topol var en av förgrundsgestalterna inom den tjeckiska undergroundkulturen. Efter Sammetsrevolutionen genomgick hans litterära uttryck en förändring. Hans tidiga poesi präglades av realism och enkelhet, den prosa han skrivit på senare år kännetecknas av en kaotisk stil där fantasi och verklighet blandas samman. Att läsa ”Kallt land” är en underhållande men hisnande upplevelse: ren skräck blandas med drastisk humor.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons