Linnea Axelsson ser sig som poet, men menar att det mer handlar om hennes relation till språket än vilken genre hon skriver i. ”Jag har alltid lyssnat på ord och tänker att mycket av berättandet ligger i det outsagda, som det gör mer i poesin än i prosan.”
Linnea Axelsson ser sig som poet, men menar att det mer handlar om hennes relation till språket än vilken genre hon skriver i. ”Jag har alltid lyssnat på ord och tänker att mycket av berättandet ligger i det outsagda, som det gör mer i poesin än i prosan.” Foto: Malin Hoelstad

Skildrar samernas historia: "Ser inte det som politiskt"

Linnea Axelssons hyllade diktepos ”Ædnan” skildrar samers historia från tidigt 1900-tal till vår tid.

– Jag har alltid lyssnat på ord och tänker att mycket av berättandet ligger i det outsagda, som det gör mer i poesin än i prosan, säger hon.

Publicerad

På nordsamiska betyder ædnan ”landet”, ”marken” och ”jorden”. Ordet lär också härstamma från ordet ”stor”. Linnea Axelssons diktepos, just med titeln ”Ædnan”, kan sägas vara stort på flera sätt. Fysiskt, boken är nästan 800 sidor tung, om än med mycket luft och vita sidor. Men också som i storartat. Euforiska kritiker har kallat hennes bok för mästerverk, mäktig och genombrott. DN:s Åsa Beckman skrev att den är så ”stark att tiden liksom hejdar sig” och SvD:s Therese Eriksson menade att ”Ædnan” har potential att precis som Amanda Kernells prisbelönta film ”Sameblod” visa på ”blinda fläckar i Sveriges historia för en bredare allmänhet”.

När vi möts är Linnea Axelsson ödmjuk inför all uppmärksamhet, drar sitt långa hår bakåt och söker orden över en kopp svart kaffe.