Annons
X
Annons
X
Litteratur
Recension

I ett annat land Skickligt och etiskt tankeväckande

starka scener Håkan Lindquist debuterade 1993 med ungdomsromanen Min bror och hans bror. Nyligen utkom I ett annat land, där Lindquist berättar om flyktingpojken Aleks, hans smärta och om språkets otillräcklighet.

I ett annat land

Författare
Genre
Barnbok

Förlag: KabusaÖvrigt: 163 s.

Inför det fasansfulla är språket ibland otillräckligt. Likväl finner man här en tvingande motivation att tala. Men att berätta om en traumatisk upplevelse handlar nödvändigtvis inte om att förstå den. Talet behöver heller inte rikta sig till en mottagare - kanske är det till och med så att det inte går att lyssna till, att somligt inte kan höras med mindre än att mottagaren förändras för alltid.

Två starka scener i Håkan Lindquists roman I ett annat land belyser denna högst angelägna problematik. Den fjortonåriga Aleks har med sin yngre syster och mamma och pappa flytt från ett land i inbördeskrig. Nu bor familjen på en förläggning i den lilla orten Dalshed. Det är sommar, svensk landsbygd: ett landskap tecknat i kvällssolens sken. Aleks bär på en tung historia. Av sin omgivning - flyktingförläggningens skolpersonal, terapeuter - uppmanas han att berätta. Berättandet är lösningen på smärtan. Men hur kan det ske? Hur berättar man?

När han försöker med sin nyvunna vän Lisa vill - kan - hon till slut inte lyssna. Hon stöter bort honom, ber honom tystna. Det hemska i hans historia blir för mycket, hon kan inte ta till sig den brutala uppriktighet som Aleks erbjuder. Situationen hotar att stjälpa deras vänskap.

Annons
X

Med den äldre änkan Dagmar är det annorlunda. Hos Dagmar finns en avväpnande öppenhet, en medmänsklighet som uppenbaras redan i första mötet - trots att Aleks nästan cyklar på henne. Dagmar är dock i praktiken döv och måste läsa på läppar. Det spelar ingen roll: Aleks berättar på sitt språk. Ändå förstår hon det som är viktigt att förstå: smärtan. Aleks smärta.
Det är utomordentligt skickligt.

Lindquist återvänder i denna sin fjärde bok till teman och tekniker som tycks ligga honom varmt om hjärtat: utanförskapets hemligheter, vänskapens närhet, det successiva avslöjandets former. Behandlingen av berättandets svårigheter sätter förstås själva läsningen i ett särskilt intressant sken. Men detta är också mycket mer än en bok som formulerar sina egna förutsättningar, här finns en värme i personteckningen, en tillgänglighet som räddar det kanske något riskabla ämnesvalet undan varje spår av sentimentalitet, och särskilt finns det förundrande faktum att man faktiskt kommer Aleks historia nära utan att den berövas honom.

Detta är en bok som väcker många politiska och etiska frågeställningar, men som också visar hur berättandet och lyssnandet - även läsandet - styrs av en etik. Det är stort. Större än man tror.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X