Annons
Recension

I ett annat landSkickligt och etiskt tankeväckande

starka scener Håkan Lindquist debuterade 1993 med ungdomsromanen Min bror och hans bror. Nyligen utkom I ett annat land, där Lindquist berättar om flyktingpojken Aleks, hans smärta och om språkets otillräcklighet.

Publicerad

Inför det fasansfulla är språket ibland otillräckligt. Likväl finner man här en tvingande motivation att tala. Men att berätta om en traumatisk upplevelse handlar nödvändigtvis inte om att förstå den. Talet behöver heller inte rikta sig till en mottagare - kanske är det till och med så att det inte går att lyssna till, att somligt inte kan höras med mindre än att mottagaren förändras för alltid.

Två starka scener i Håkan Lindquists roman I ett annat land belyser denna högst angelägna problematik. Den fjortonåriga Aleks har med sin yngre syster och mamma och pappa flytt från ett land i inbördeskrig. Nu bor familjen på en förläggning i den lilla orten Dalshed. Det är sommar, svensk landsbygd: ett landskap tecknat i kvällssolens sken. Aleks bär på en tung historia. Av sin omgivning - flyktingförläggningens skolpersonal, terapeuter - uppmanas han att berätta. Berättandet är lösningen på smärtan. Men hur kan det ske? Hur berättar man?

Annons
Annons
Annons