X
Annons
X
Recension

Timmarna vid fönstret. En essä om Arthur Koestler Skeptiker i en tid av absolut tro

EX-KOMMUNIST Ingen har bättre än Arthur Koestler beskrivit sin besvikelse efter en kärleksaffär med kommunismen. David Andersson framhåller i sin ­engagerade och lättillgängliga bok "Timmarna vid fönstret" att det fanns en existentiell och filosofisk dimension i Koestlers revolt.

År 1950 utkom en bok under titeln ”The God That Failed”. På svenska fick den heta ”Vi trodde på kommunismen”. Boken har kallats ”en generations kollektiva självbiografi”. Bland författarna befann sig André Gide, Stephen Spender, Ignazio Silone och Arthur Koestler. Boken innehöll, som titeln markerade, berättelser av författare som trott på kommunismen som på en gud men som blivit besvikna och förlorat sin tro. Den utgjorde med andra ord ett sorts exkommunistiskt manifest.

Erfarenheten av en kärleksaffär med kommunismen som slutade i besvikelse och desillusion har gjorts av många av 1900-talets mest framträdande författare och intellektuella, från Romain Rolland till Susan Sontag. Ingen har beskrivit den bättre än Arthur ­Koestler – i "Vi trodde på kommunismen" och den lysande självbiografin med dess två delar "Pil i det blå" (1952) och "Den osynliga skriften" (1954). Dessa tillsammans med romanen "Natt klockan tolv på dagen" (1940) med motiv från Moskvaprocessernas politiska skenrättegångar på 1930-talet gjorde Koestler till den arketypiske exkommunisten, hatad av alla rättrogna och deras medlöpare.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X