Annons
X
Annons
X

Skatteverket slår mot journalistiken

Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

BRÄNNPUNKT | MOMSREGLER

Annonsintäkterna sjunker och tidningsförlagen skär ner. Redan är läget tufft för landets tidskrifter.

Men det kan bli mycket värre. För nu kräver Skatteverket tidningsförlagen på miljardbelopp, motsvarande 10000 journalisttjänster, heltid, i ett år.

Varför? För att förstå det måste man backa bandet till 2002, när momsen på tidningar, tidskrifter och böcker sänktes från 25 till 6 procent. Tryckeritjänster undantogs då uttryckligen – de skulle även fortsättningsvis beskattas med 25 procent.

Annons
X

Men det förändrades 2010, när EU-domstolen slog fast att kopiering utgör leverans av vara, inte tillhandahållande av tjänst. Skatteverkets tolkning av detta fick som konsekvens att också momsen på tryckeritjänster sänktes till 6 procent, retroaktivt. Tryckerierna började ansöka om att få tillbaka mellanskillnaden, gällande 2004–2008, och Skatteverket inledde återbetalningarna.

Det visade sig snart röra sig om mycket stora belopp.

För att få tillbaka pengarna började Skatteverket fatta så kallade följdändringsbeslut. Enkelt uttryckt innebär dessa att den mellanskillnad som Skatteverket betalat ut till tryckerierna ska betalas in till Skatteverket av tryckeriernas kunder. Tryckeriernas kunder, resonerar Skatteverket, hade ju gjort avdrag på 25 procent när de köpt tryckeritjänster, trots att momsen ”egentligen” endast var 6 procent.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det är här det börjar bli problematiskt. Anledningen till att tryckeriernas kunder gjort avdrag med 25 procent för tryckeritjänster är ju att de har betalat 25 procent i moms till tryckerierna. De har alltså inte tjänat en krona på de felaktiga avdragen.

    Ändå ska de betala.

    Hårdast drabbade, i kronor räknat, är förstås de stora förlagen. Här talar vi miljon- eller till och med miljardbelopp. Men också mindre tidskrifter riskerar ”restskatt” på tiotusentals eller hundratusentals kronor. Pengar de i många fall helt enkelt inte har.

    Vinnarna blir tryckerierna, som håvar in storbelopp helt oförtjänt. Samt förstås Skatteverket, som slipper ta konsekvenserna av att de har gjort fel.

    Vinnare blir förresten också lagstiftarna, som slipper ta konsekvenserna av att de inte införde krav på kreditnota förrän år 2008.

    Att Sveriges tidningar och tidskrifter inte finner sig i detta utan strid säger ju sig självt. Men trots att Kammarrätten redan tagit upp flera av fallen, och då ogiltigförklarat följdändringsbesluten, fortsätter Skatteverket att skicka kravbrev till tryckeriernas kunder.

    För landets tidningar och tidskrifter är det förstås en Kafka-mardröm, som inte kan ta slut snart nog. Låt oss nu för journalistikens skull hoppas att Högsta förvaltningsdomstolen delar Kammarrättens bedömning. Annars blir följderna – för förlagen, för dess anställda och för alla läsare – oöverskådliga.

    KERSTIN NELD

    vd, Sveriges Tidskrifter

    UNN EDBERG

    ordförande, Sveriges Tidskrifter

    Annons
    Annons
    X
    Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X