Annons
X
Annons
X

Skattepopulism står Sverige dyrt

SKATTER 92,2 miljarder. Så mycket kostar de nya skattesänkningar som de borgerliga partierna vill göra. Och nu ska sänkningarna i ännu högre grad gå till dem som redan har mest. Sverige har inte råd med fortsatt skattesänkarpopulism, skriver Thomas Östros (S).

Sverige är ett bra land. Men ekonomin går med underskott när skatterna sänks på lånade pengar. Under den borgerliga regeringsperioden har skatterna sänkts med närmare 100 miljarder kronor. Samtidigt har sysselsättningsgraden minskat med över 100000 jobb. Trots detta planerar de borgerliga partierna för nya ofinansierade skattesänkningar.

En ny undersökning visar att de förslag på skattesänkningar som ställts ut kostar 92,2 miljarder kronor och skulle ge den tiondel med störst inkomst lika mycket som 80 procent av svenska folket får tillsammans.

Vi socialdemokrater söker svenska folkets stöd för att Sverige ska tillbaka till överskott och starka statsfinanser. Vårt mål är full sysselsättning.

Annons
X

Regeringens ekonomiska politik bygger på idén att jobb skapas genom låga löner där ”reservationslönerna” pressas ner. Det är denna idé som ligger bakom exempelvis det så kallade förvärvsavdraget. Men politiken har inte gett ökad sysselsättning. Tvärtom visar ekonomiska prognoser att arbetslösheten riskerar att bita sig fast på höga nivåer.

Regeringen ärvde 70 miljarder kronor i överskott. Det har nu förbytts i ett underskott om 70 miljarder. Välfärdens kärna fick stå tillbaka när sänkt skatt på stora förmögenheter och höga inkomster prioriterades. Klyftorna har vuxit.

Trots att de ofinansierade skattesänkningarna inte gett jobb så planerar de borgerliga partierna för mer av samma politik. Skattesänkningsförslagen beskrivs exempelvis i
Rapport från alliansens ekonomiarbetsgrupp där finansminister Anders Borg är ord- förande.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Vi har studerat de förslag som partierna tillsammans eller ensamma har presenterat. Det visar sig att man har dragit en märklig slutsats av de senaste tre åren: Klyftorna måste bli ännu större. Skattesänkningar ska i ännu högre grad gå till dem som redan har fått mest.

    Flera förslag om sänkt statlig inkomstskatt har presenterats. Gränsen för brytpunkten ska enligt ett gemensamt förslag från den borgerliga alliansen höjas. Den statliga inkomstskatten ska enligt förslag från Centerpartiet sänkas från 20 procent till 15 procent.

    Kapitalinkomstskatten ska enligt förslag från Moderaternas arbetsgrupp sänkas till 25 procent. Det så kallade förvärvs- avdraget ska enligt gemensamt besked fortsätta att byggas ut. Om det byggs ut med bara hälften av vad som genomförts de senaste åren så motsvarar detta en skattesänkning om närmare 40 miljarder kronor.

    Den borgerliga alliansen är överens om att det är en viktig prioritering med fortsatt sänkning av bolagsskatt och generella socialavgifter.

    Moderaternas arbetsgrupp föreslår att bolagsskatten sänks med cirka fem miljarder kronor. Centerpartiet föreslår att arbetsgivaravgifterna sänks med en modell som kostar cirka åtta miljarder kronor. Momsen ska sänkas på vissa arbetsintensiva tjänster – i enlighet med EG:s mervärdesskattsdirektiv.

    Vi har sammanställt förslagen och sedan bett Riksdagens utredningstjänst att beräkna kostnaden. Utredningen (2010:286) visar att om skatterna sänktes på detta sätt så skulle det försämra den offentliga sektorns finanser med 92,2 miljarder kronor.

    Det motsvarar mer än kostnaden för hela rättsväsendet inklusive polisen, statens budgetkostnad för universitet och högskolor samt hela statens kulturbudget.

    Utredningen visar att fördelningseffekten till och med är ännu sämre än under den nu- varande mandatperioden. Den tiondel med störst inkomst skulle med denna skattesänkningspolitik få 35321 kronor per person och år.

    Nya löften om ofinansierade skattesänkningar kommer säkert. Bara de senaste veckorna har ofinansierade skattesänkningslöften i mångmiljardsklassen ställts ut, till exempel skatte- bidrag för att gå ut med hunden.

    Vi socialdemokrater säger nej till att fortsätta låna till skattesänkningar. Sverige har inte råd med fortsatt borgerlig skattesänkarpopulism. Vi har tagit Sverige från underskott till överskott förut. Det kräver tydliga prioriteringar.

    Vi socialdemokrater söker svenska folkets förtroende för att åter ta Sverige till överskott och en ansvarsfull ekonomisk politik. Målet om överskott ska uppfyllas. Arbetslösheten får inte bita sig fast. Sverige måste ha en politik för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Entreprenören ska få stöd att starta, att anställa, expandera och att exportera. Det krävs omfattande investeringar för att omskola dem inom yrken vars kunskap inte längre efterfrågas. Unga som blir arbetslösa ska få stöd från första dagen.

    Välfärden måste prioriteras framför skattesänkningar på lånade pengar. Sverige ska byggas starkt genom att vi investerar i vägar, järnväg och bostäder. Rättvisan ska stärkas. Pension är uppskjuten lön – inte bidrag. Pensionärer ska inte beskattas hårdare än löntagare.

    Valet till hösten är ett vägval. Ska vi prioritera jobben och starka offentliga finanser – eller ska det bli fortsatta skattesänkningar på lånade pengar?

    THOMAS ÖSTROS (S)

    ekonomisk-politisk talesperson

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X