Noll mysfaktor, kvalmiga majschips och efterrätter utan tydlig riktning – Viggo Cavling är inte nöjd med sitt besök på Eatery Social Skanstull. Foto: Tomas Oneborg
Mat & dryck

Skärp dig, Samuelsson

Den svajiga servicen och kärlekslösa matlagningen på Eatery Social Skanstull får Viggo Cavlings blod att koka.

Jag har sett Clarions karismatiske vd Petter Stordalen på scen några gånger. Som alla stora egon är det svårt att avgöra om han är ett geni eller bara tokig. Jag menar, en norrman som uppträder på ett sätt som får Björn Ranelid att framstå som diskret och anonym. Jag minns speciellt en gång när Petter pratade om tillblivelsen av hotellet vid Skanstull. Han såg en möjlighet. En uppenbarelse! Andra såg blott en motorväg till Stockholms södra förorter, men Petter såg ett palats...

Annons
X

Jag är en stor vän av Marcus Samuelssons matlagning och tycker att konceptet social gatumat från Mexiko och Sydamerika låter utmärkt.

Det känns som i går, men hotellet som är byggt på feta pelare rakt ovanpå motorvägen har nu blivit en mogen tonåring. 2003 öppnade det 532 rum stora hotellet vid Ringvägen. Det fungerar om det är konferens för folk bortom tullarna, men nu vill hotellets ledning även att Södermalms 125 000 invånare ska hitta hit.

Lokalen har bara varit öppen i några månader, men redan hunnit få något sunkigt över sig.

För att detta ska hända har man tagit in världskocken Marcus Samuelsson som ligger bakom konceptet Eatery Social. Det finns sedan tidigare i botten av Clarions skyskrapa i Malmö. Jag är en stor vän av Marcus Samuelssons matlagning och tycker att konceptet social gatumat från Mexiko och Sydamerika låter utmärkt. I teorin. Men när det kommer till praktiken blir det genast mer komplicerat.

Lokalen har bara varit öppen i några månader, men redan hunnit få något sunkigt över sig. Den genomgående vita färgen i kombination med tusentals gäster är inte superlyckad. Hotellet på Ringvägen är en brutal och bombastisk byggnad. När solen väl går ner och belysningen tänds i den nybyggda matsalen ser jag att vissa bord har strålkastarljus. Andra får äta i skumrasket. Motorvägens gula gatubelysning höjer inte mysfaktorn och bilarnas vita sken under oss skulle kunna ge en cool Los Angeles-atmosfär, men tyvärr infinner sig inte denna känsla. Ljussättningen får således inte godkänt.

Den stompiga mexikanska dans–bandsmusiken funkar bra i baren, men är inte trivsam som middags–bakgrund.

Viggo Cavling fick vänta länge på både mat och dryck.
Viggo Cavling fick vänta länge på både mat och dryck. Foto: Tomas Oneborg

Vi placeras vid ett runt träbord mitt i matsalen. Detta är att föredra framför de betydligt fulare rektangulära borden precis vid glasväggen med utsikt rakt ut mot motorvägen. Den stompiga mexikanska dansbandsmusiken funkar bra i baren, men är inte trivsam som middagsbakgrund.

Vår servitör uppmanar oss att ta in olika rätter och vi lyder. Vi börjar med sju förrätter, en margarita, öl och vin. Det tar 45 minuter innan det dyker upp någon mat. Det är minst en kvart för mycket. Att ro ihop en drink tar även det 45 minuter, vilket inte ska ta mer än tio minuter så tidigt på kvällen.

Eftersom vi ändå ska dela på maten hade det var trevligt att ställa ut våra majstortillas direkt, men nu anländer de sju rätterna på en och samma gång. Det blir förstås trångt på bordet, men eftersom vi nu är hungriga som vargar uppstår ändå ett gemytligt kaos. Dessvärre smakar det inte särskilt bra.

Den vegetariska är matig, men en ceviche utan fisk är ungefär lika kul som en swimmingpool utan vatten.

Majschipsen är inte krispiga, bara sega och odynamiska. Kvalmiga. Bleka är också våra totopos – friterade potatiskroketter med en tunn salsa. Ceviche har köket i flera varianter. Den med tonfisk är vackert presenterad, men inte lika kul i munnen. Den traditionella fiskrätten smakar som den ska, utan att sticka ut. Den vegetariska är matig, men en ceviche utan fisk är ungefär lika kul som en swimmingpool utan vatten.

Servicen på Eatery Social Skanstull var enligt Viggo Cavling under all kritik.
Servicen på Eatery Social Skanstull var enligt Viggo Cavling under all kritik. Foto: Tomas Oneborg / Svenska Dagbladet

Vi äter upp allt eftersom vi är hungriga och tömmer även glasen. Sedan försöker vi få kontakt med personalen som står och pratar med varandra vid kassaapparaten. Det måste vara ett spännande samtal, eftersom de tar lång tid innan de upptäcker oss. När vi förklarar att vi vill äta mer och att de bör vara lite mer aktiva i matsalen ser personalen förvånad ut. Någon större vana att bära bort tomma tallrikar och glas verkar inte finnas. När vi slutligen får titta på menyerna bestämmer vi oss för ett gäng nya rätter samt fler drinkar. Även denna gång tar det baren 45 minuter att få fram en margarita. Maten anländer strax därefter. Vi testar två olika tacos: bläckfisk och långkok på högrev. Den senare varianten åt jag nyligen även på Gröna Lund och tyvärr måste jag säga att nöjesfältet vann den tävlingen. Bläckfisken är några snäpp bättre, men dras ner av chimichurri-salsan som är tämligen lam. Burgaren är även den en trött skapelse och stripsen på sötpotatis innehåller väldigt mycket frityr. Guacamolen är en smaklös historia utan syra och kropp. Ungefär så rullar det på. Även efterrätterna saknar riktning och smak.

Servicen har mycket att lära av Marcus Samuelssons nya hemland USA.

Servicen har mycket att lära av Marcus Samuelssons nya hemland USA. På krogarna i New York jobbar alltid ett gäng mexikaner som hellre skulle hugga av sina egna fingrar än att låta en gäst sitta med ett tomt drinkglas. Visserligen sliter de tallriken från dig sekunden du ätit upp – men hellre det än att bli sittande med tomma fat i en halvtimme. Notan för fyra personer slutar på 2 333 kronor. Det är nästintill budgetpriser och självfallet en neutraliserande faktor.

Eatery Social Skanstull är ett ställe som funkar när du och några kompisar bara går förbi på Ringvägen och vill ha något i magen. Men som lördagsställe för människor som brinner för matlagning och rapp service har krogen en lång väg kvar att gå.

På vägen ut från restaurangen springer jag på Mikael Wiehe som tar en öl med sina kompmusiker efter en spelning. Han undrar varför jag besökt ett sådant skitställe.

För att jag får betalt, lyder mitt svar.

Utforska Perfect Guide Shopping

shopping bag

Shoppa redaktionens favoriter, det bästa inom mode, inredning och skönhet. Exklusiva erbjudanden och samarbeten för våra läsare

TA MIG TILL SHOPPEN!

Till Toppen