Nalle Valtiala:Skapare av den moderna världsbilden

Verket ”Kosmos” blev slutpunkten i hans glimrande vetenskapliga karriär. Detta renässansgeni, som redan som liten hade föresatt sig att erövra världen med sitt huvud och också kom att göra det, är idag nästan bortglömd.

Under strecket
Publicerad

Alexander von Humboldt (1769–1859).

Foto: IBL
Annons

Historien är full av historier om stora män, få av dem lika belysande som berättelsen om det enda mötet mellan Alexander von Humboldt och Napoleon. I oktober 1804, inför sin kröning till kejsare, inviterade den lille korpralen samtidens förnämste forskare till en mottagning i Tuilerierna. Nyss återvänd till Europa efter fem år i Latinamerika, hade von Humboldt i Jardin des Plantes ställt ut sina illustrationer och botaniska fynd. Paris och hela kontinenten hade gett den preussiske äventyraren ett storartat mottagande, men i det enda mötet mellan de båda giganterna klirrade iskristaller i luften. På Förste Konsulns inledningsfråga ”Monsieur, ni samlar alltså på växter?” smålog von Humboldt, varvid Napoleon med orden ”Det gör även min gemål” vände honom ryggen.

Mänsklig avund antar många former. I fortsättningen gjorde Napoleon energiska försök att utvisa Humboldt som preussisk spion, men nödgades i brist på bevis ge vika. Större nederlag skulle senare kanta Napoleons väg, Humboldts liv utvecklades däremot till en oändlig räcka framgångar, visserligen köpta till ett pris. En betydande förmögenhet, till sista sekinen förbrukad i vetenskapens tjänst. I salongernas vimmel en stor ensamhet, större än den han erfarit i ångande djungler. Under fem magiska ungdomsår.

Annons
Annons
Annons