Annons

Kaj Schueler:Skapar vi igen det som vi borde undvika?

Den 27 januari 1945 befriades de människor som överlevt Förintelselägret Auschwitz av ryska trupper. Därför högtidlighålls i dag runtom i världen minnet av Förintelsens offer. Den minneskultur som alltsedan andra världskrigets slut har tagit alltmer plats har en avgörande betydelse för den kämpande humanismen.

Under strecket
Publicerad

Förintelsemonumentet, Holocaust-Mahnmal, i centrala Berlin.

Foto: IBL Bild 1 av 2

Sovjetiska soldater med befriade fångar från koncentrationslägret i Auschwitz.

Foto: IBL Bild 2 av 2

Förintelsemonumentet, Holocaust-Mahnmal, i centrala Berlin.

Foto: IBL Bild 1 av 1
Förintelsemonumentet, Holocaust-Mahnmal, i centrala Berlin.
Förintelsemonumentet, Holocaust-Mahnmal, i centrala Berlin. Foto: IBL

I tyska språket finns det ett flertal ord för att beskriva offentliga minnesmonument – några av dem är Merkmal, Ehrenmal, Denkmal och Mahnmal. En mångfald av uttryck, där innebördsförskjutningar möjliggör precisering. Ett hjälpmedel i en pågående historieskrivning, kalla det gärna minneskultur, som inte bara skapar självförståelse och identitet utan också motsättningar och konflikter. 

Annons
Annons
Annons