Annons

Skapade könsskillnader går att förändra

Under strecket
Publicerad

Genus har blivit ett etablerat begrepp inom samhällsforskningen, men utanför den akademiska världen finns fortfarande många oklara föreställningar om dess innebörd. Genus är ett annat begrepp för kön och används vid sidan av klass, etnicitet, religion som en allmän, ofta övergripande variabel i samhällsanalyser. Könet, säger sådana undersökningar, är inte naturgivet utan skapas liksom de övriga kategorierna i en mellanmänsklig samvaro. Men då talar vi naturligtvis inte om det medfödda biologiska könet. Det uppfattas ibland som provocerande när vetenskapen förhåller sig prövande till något så vardagligt som våra föreställningar om könen. Ingen forskare förnekar dock de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor. Deras existens är snarare en analytisk utgångspunkt eftersom biologiska könsskillnader är otillräckliga för att förklara alla olikheter mellan män och kvinnor i samhället. Att mer än hälften av studenterna men endast 14 procent av landets universitetsprofessorer är kvinnor, eller att 94
procent av de intagna på fångvårdsanstalterna är män går exempelvis inte att förklara med biologi. För att analysera sådana skillnader behövs begreppet genus, som betecknar det socialt konstruerade könet.

Annons

Här uppstår ibland missförstånd eftersom beteckningen konstruktion uppfattas värderande. Att något är konstruerat behöver emellertid inte betyda att det ligger någon medveten konspiration bakom. Redan i slutet av 1800-talet lanserade Émile Durkheim, sociologins fader kallad, termen socialt faktum för att förklara detta. Sociala fakta är de kulturmönster, uppförandekoder och språk som formar oss till individer. Dessa skiljer sig åt mellan samhällen och klasser och vi ser dem som så självklara att vi sällan uppfattar dem hos oss själva. Även om sociala fakta omedvetet präglar oss som individer uppfattar vi dem inte som tvingande. Sociala fakta är dynamiska och skapas gemensamt av varje avgränsad grupp människor, men de är större än summan av individuella ställningstaganden och därför svåra att frigöra
sig från. I ett konkret exempel jämför Durkheim med penningsystem. Den enskilde individen har när som helst full frihet att skapa sin egen valuta, men den kommer sannolikt inte att accepteras som betalningsmedel av omgivningen. Sociala fakta är mångfacetterade och svårgripbara men kan ändå spåras inom de mest skiftande samhällsområden. I min egen sextiotalistgeneration bar klasskamraterna namn som Lena och Maria, Magnus och Johan. I dag heter småbarnen oftare Moa och Kajsa eller Rasmus och Albin. Sådana glidande förändringar i namnskick är frukten av en mängd individuella val, av varje föräldrapars unika preferenser. Ändå väljer tillräckligt många föräldrar inom en generation att vara unika på samma sätt för att förändringarna ska bli mätbara.

Annons
Annons
Annons