Annons
Recension

Om kvinnligt och manligt och annat konstigt i medeltida skämtballaderSkämtballader på allvar

SÅNGSKATT Hur såg det medeltida samhället ut och vad skämtade man om? Gunilla Byrmans och Tommy Olofssons nya bok manar fram skämtballaderna ur skamvrån.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

För några år sedan gjordes i Växjö stadsbibliotek ett smått sensationellt fynd. En handskriftssamling med uppteckningar och avskrifter av cirka 400 medeltidsballader påträffades, och bland de drygt tusen manuskriptbladen fanns även sagor, sägner och rim. Så gott som alla texterna var kända tidigare, men många finns här i nya varianter. Nu presenterar Gunilla Byrman och Tommy Olofsson, båda forskare vid Linnéuniversitetet, delar av samlingen i en perspektivrik bok som förutom fyra resonerande kapitel också rymmer en balladantologi. Några avsnitt i boken har tidigare introducerats i den av Byrman redigerade volymen ”En värld för sig. Nya studier av medeltida ballader” (2008).

Det rör sig således om en högst betydande upptäckt. Den stora handskriftssamlingen, som sammanställts av den nitiske engelsmannen George Stephens med bistånd från kollegan GO Hyltén-Cavallius, var okänd när Svenskt visarkiv åren 1983–2001 gav ut ”Sveriges medeltida ballader”. Den Liverpoolfödde Stephens var språk- och fornforskare (runolog) och sökte ivrigt påvisa Skandinaviens och ”det fjärde skandinaviska landet” Englands gemensamma ursprung; han ville finna ”the Scando-English dialect”. Tillsammans med Hyltén-Cavallius grundade han 1843 Svenska fornskriftsällskapet.

Annons
Annons
Annons