Skalvets elände har blivit vardag i Haiti

Minst 300 000 dödsoffer krävdes i den katastrofala jordbävningen i Haiti den 12 januari 2010. SvD:s Karin Henriksson rapporterade då, återvände ett år senare för att konstatera att inte mycket hänt – och kan nu två år efter skalvet finna ett visst hopp i Haiti.

Publicerad
Alex Un med sonen David i famnen hör till de lyckligt lottade som fått flytta från lägret.

Alex Un med sonen David i famnen hör till de lyckligt lottade som fått flytta från lägret.

Foto: GARY YERKEY
Daphne Jean ligger långt ned på listan över de som står på tur att få ett av de nybyggda husen.

Daphne Jean ligger långt ned på listan över de som står på tur att få ett av de nybyggda husen.

Foto: GARY YERKEY
Två år efter jordbävningen lever en halv miljon haitier fortfarande i hastigt uppställda tältläger. Hjälpnehovet i landet och hjälporganisationernas nymålade hus har bidragit till framtidshopp men även till ökade spänningar mellan de som fått flytta från tältlägren och de som tvingas bo kvar.

Två år efter jordbävningen lever en halv miljon haitier fortfarande i hastigt uppställda tältläger. Hjälpnehovet i landet och hjälporganisationernas nymålade hus har bidragit till framtidshopp men även till ökade spänningar mellan de som fått flytta från tältlägren och de som tvingas bo kvar.

Foto: AP
REUTERS
Foto: REUTERS
REUTERS
Foto: REUTERS
Annons

TABARRE
Två familjer på bara ett par hundra meters avstånd från varandra visar en verklighet som leder till spänningar – den ena bor fortfarande i tält i lägret, den andra i ett fint litet hus på en väl upplyst terrasserad stenlagd brant sluttning.

– Jag vet inte om vi får flytta till ett hus, säger 19-åriga Daphne Jean och gör en gest för att be mig sitta ner på den enkla träbänken framför tältöppningen.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons