X
Annons
X

Skalvet 1904 Sveriges värsta på tusen år

Full panik utbröt då Sverige drabbades av ett jordskalv för etthundra år sedan. Skalvhärden den 23 oktober 1904, då Norge fortfarande var svenskt, låg några kilometer under havsbottnen i Oslofjordens södra del. Tidigare det året hade Skandinaviens första seismograf installerats i Uppsala, men där kunde man inte räkna fram magnituden för Oslofjordskalvet; pendeln i seismografen hoppade ur led! Men skalvet uppmättes av seismograferna i Dorpat (Tartu), Leipzig, Göttingen, Hamburg, Edinburgh och några till. Det hade magnituden 5,4 och var sannolikt det kraftigaste skalvet i vårt land under det senaste årtusendet. Vad hände i Sverige den där dagen för 100 år sedan?

Epicentrum låg ju till havs, där verkningarna av jordskalv fordom inte kunde ses, men sjöfarande i Skagerack blev uppskakade. I alla ångfartyg på djupt vatten kändes en eller flera så våldsamma stötar att alla ombord var övertygade om att fartyget hade gått på en undervattensklippa. Vi har rapporter från Birger Jarl utanför norra Bohuslän, från Göteborg i Sotefjorden, Kung Rane vid Ljungskile, Albert Ehrensvärd utanför Väderöarna och åtskilliga andra. I Grebbestad låg en ångbåt förtöjd, och när den första skalvstöten kom rusade alla ombord i land i tron att ångpannan exploderade, men väl i säkerhet kände de hur bryggan skakades våldsamt och såg hur småbåtarna i hamnen skuttade upp och ner på plötsligt uppdykande vågor. Också i Vänern trodde sjöfarande att deras båtar hade stött på grund den här oktoberdagen 1904. Fiskar gjorde flykthopp ovan vattenytan i flera insjöar. Dessa vågor kallas som bekant tsunamier (japanska för hamnvågor, eftersom de ofta "skvimpar" i hamnar). Den japanske målaren Ando Hiroshige har i ett berömt färgträsnitt från 1820-talet visat en sådan tsunami med den heliga vulkanen Fuji i bakgrunden.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X