Annons

Skadan drabbar en tiondel – finns inte enligt vården

Det finns svåra förlossningsskador som kan påverka hela livet – men ändå inte räknas inom svensk sjukvård. De har ingen diagnos och det förs ingen statistik, visar SvD:s granskning. Därmed bedrivs heller knappt någon forskning.

Under strecket
Publicerad

Ungefär 8 av 10 kvinnor uppskattas få en grad II -bristning under sin första förlossning sett till studien som gjordes i Danderyd 2013–2015.

Foto: Pontus Lundahl/TTBild 1 av 7

Det blir problem att bedöma och uppfölja förlossningsskador när de inte existerar i statistiken eller har en diagnos.

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 2 av 7

Bäckenbotten hel - så ser det ut.

Foto: Illustration: Mia FernandoBild 3 av 7

– Om man inte värderar och benämner har det inget värde och då kan man inte forska, säger Eva Uustal, överläkare på kvinnokliniken i Linköping.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 4 av 7

Levator från sidan.

Foto: Illustration: Mia FernandoBild 5 av 7

Hel levator.

Foto: Illustration: Mia FernandoBild 6 av 7

Skadad levator.

Foto: Illustration: Mia FernandoBild 7 av 7

Svensk kvinnohälsovård brister när det gäller skador som uppkommer i samband med förlossning, har SvD:s granskning visat. Men inte alla skador registreras. I förlossningsskaderegistret hos Socialstyrelsen (Medicinska födelseregistret) finns enbart de svåraste bristningarna, grad III och IV, sfinkterskador.

Samtidigt beräknas en av tio kvinnor få så kallade levatorskador, skador på den muskel som håller uppe hela bäckenbotten. Exakt hur många som får skadorna vet man dock inte – diagnosen finns inte och därmed heller inte någon statistik.

Annons
Annons
Annons