Annons
X
Annons
X

Skada inte topputbildningarna

Vem får högskolebyråkratin att ta sitt förnuft till fånga så att gymnasieprogrammet International Baccalaureate kan räddas?
Vem får högskolebyråkratin att ta sitt förnuft till fånga så att gymnasieprogrammet International Baccalaureate kan räddas? Foto: PONTUS LUNDAHL/SCANPIX

KRÖNIKA | INTERNATIONAL BACCALAUREATE

Flickor och pojkar som är födda 1995 och senare har fått ett alldeles särskilt skäl att önska sig borgerlig valseger nästa år. Om Alliansen får förnyat förtroende blir det nya gymnasiet verklighet från och med hösten 2011, då 95:orna börjar, men så blir det näppeligen ifall vänsterpartierna tar över.

Det nya gymnasiet, som presenterades av Jan Björklund i tisdags, innebär att det blir större skillnad mellan studie- och yrkesförberedande program. Kraven skärps för den som ska ta en högskoleförberedande gymnasieexamen. På yrkesprogrammen ska yrkesämnena få tydligare prioritet. Alla yrkeselever, som så vill, ska även i fortsättningen ha möjlighet att skaffa sig allmän behörighet till högskolan, men det ska inte vara obligatoriskt för yrkeselever att läsa lika mycket allmänteori som idag.

Det här har skapat ursinne bland de rödgröna. Lars Ohly ägnade en god del av sitt förstamajtal åt angrepp på Jan Björklund, som kallades för ”huligan” och anklagades för att sänka kunskapskraven och göra allt han kan ”för att sortera bort arbetarklassens barn”. I stor trofasthet mot sitt ideologiska arv bryr sig Ohly nämligen bara om ambitionerna vid de politiska ritborden och inte om följderna för enskilda människor.

Annons
X

I teorin har det sammanhållna gymnasiet givit alla ungdomar rätten att gå på högskolan. I praktiken hoppar en stor grupp studietrötta elever av. Av dem som började gymnasiet 2004 saknade en fjärdedel slutbetyg fyra år senare, trots att studierna bara ska ta tre år. I Lars Ohlys fantasivärld är alla unga på väg till högskolan; i verkligheten har gymnasiet blivit en utslagningsmaskin där många varken rustas för studier eller arbete.

Det nya gymnasiet löser förstås inte samtliga dagens problem, men det utgår från insikten att människor är olika och är ett stort steg i rätt riktning. Dess största brist är att vi måste vänta så länge innan det träder i kraft.

Men vill man förbättra gymnasiet behöver man inte rulla tummarna ända till 2011. Redan under sitt första år gav regeringen ett betydelsefullt bidrag till kvalitetskulturen i skolan genom att ge extra meritpoäng till gymnasister som läser krävande kurser i främmande språk och matematik, och nu är det läge för en annan viktig insats: Rädda gymnasieprogrammet International Baccalaureate!

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    IB startades i Schweiz för drygt 40 år sedan. Man har kvar högkvarteret i Genève men finns numera företrädd i hela världen. Ungefär 1950 skolor utfärdar IB:s gymnasieexamen och intresset har ökat snabbt även i Sverige. Enligt IB finns här numera 32 stycken IB-gymnasier från Björknäsgymnasiet i Boden i norr till Malmö Borgarskola i söder. I Stockholmstrakten finns IB-gymnasier i till exempel Skärholmen, Sollentuna och Södertälje.

    IB grundades i idealistisk anda. Målet är en bättre och fredligare värld. Medlet är utbildning med höga krav och noggrann utvärdering, som ska ge intellektuell förståelse och internationella perspektiv. Eleverna får slutbetyg i sex breda ämnen och ska därutöver läsa kunskapsteori, vara aktiva i samhället utanför skolan och skriva en lång, avslutande uppsats. Betygen sätts inte av lärarna själva utan av externa examinatorer och det finns ett helt examinationscentrum i Cardiff i Wales, som utformar skrivningar och ser till att nivåerna hålls uppe. Examen ger rätt att söka till de allra bästa universiteten.

    Höga kunskapskrav. Stram utvärdering. Internationell gångbarhet. Snabbt växande intresse. Det låter förnämligt. Vad är problemet? Svensk byråkrati.

    Nästa år ändras intagningsreglerna till högskolan och IB-eleverna ser ut att komma i kläm. Idag räknas deras betyg om så att de blir jämförbara med betyg från vanliga svenska gymnasier, men från och med hösten 2010 ska IB behandlas som en utländsk gymnasieexamen och mätas mot andra utländska betyg i den så kallade Kvotgrupp III. Det tycks i alla fall Högskoleverket och Verket för högskoleservice vara ense om.

    Men Kvotgrupp IIIkommer nästan alltid att vara mycket mindre än andra kvotgrupper och kommer därmed nästan alltid att tilldelas ett fåtal platser. IB-elever får det allmänt svårare än andra att komma in, och på kvalificerade utbildningar med liten intagning är det hög risk för att det inte blir någon plats till Kvotgrupp III över huvud taget. Elever kan alltså ha toppbetyg i en IB-examen, vilket smäller klart högre än toppbetyg från ett vanligt gymnasieprogram, och ändå inte ha en chans att komma in i kraft av sina studieresultat. Det blir ett tungt argument mot att gå IB-gymnasium.

    Det här kan inte vara någon vettig människas avsikt. Klart att vi inte ska motarbeta kvalitetsutbildning och driva studiebegåvningar ur landet. Klart att unga människor som jobbar extra hårt på gymnasiet ska ha fördel och inte nackdel av det. Ännu finns tid till förändring. Missa inte den chansen.

    Annons
    Annons
    X

    Vem får högskolebyråkratin att ta sitt förnuft till fånga så att gymnasieprogrammet International Baccalaureate kan räddas?

    Foto: PONTUS LUNDAHL/SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X