”Ska jag sluta umgås med mina närmaste?”

Frågeställarens vänner ”reser kors och tvärs, går på restaurang, gym och andra ställen med mycket folk.”
Frågeställarens vänner ”reser kors och tvärs, går på restaurang, gym och andra ställen med mycket folk.” Foto: Thomas Johansson/Aftonbladet/TT

”Mina vänner tar inte pandemin allvar. Jag klarar inte av deras egoism. Ska jag sluta att umgås med dem?” undrar en läsare. Psykologen svarar: Prata med dem – en i taget.

Under strecket
Publicerad
Jenny Jägerfeld.

Jenny Jägerfeld.

Annons

Fråga: Min fråga gäller hur jag ska tänka för att inte bli knäpp. Jag ingår i ett gäng vänner som har umgåtts ända sedan vi gick på universitetet. Vissa av oss jobbar inom privat sektor och vissa inom vården. Och alla följer restriktionerna olika mycket. De som jobbar inom vården är de i vårt gäng som tar pandemin på minst allvar. Man ses flera familjer på middagar, man reser kors och tvärs över landet för att hälsa på och bo över hos vänner. Man går på restaurang, gym och andra ställen med mycket folk. Jag har försökt att prata om detta, men fått svar som allt från ”äh, det är inte så farligt – som en vanlig influensa eller förkylning” till ”åh det är ju så svårt det där! Visst ska man följa restriktionerna egentligen, men ändå får man ju göra lite som man själv tycker är rimligt” och så vidare.

Jag känner att jag blir arg. Ledsen. Besviken. Uppenbarligen har jag själv målat upp en bild av mina vänner och deras värderingar som nu ställs på ända. Men hur långt ska jag dra det?

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons