Annons

Sjukan beror på kulturen

Den höga sjukfrånvaron är resultatet av en kultur på arbetsmarknaden. Om den anställde har problem på arbetsplatsen blir sjukskrivning den lättaste och minst riskfyllda vägen ut. Sverige måste växla spår och hantera sjukskrivningarna mer försäkringsmässigt. Annars går vi mot sänkt ersättning för alla, skriver Ed Palmer, professor i socialförsäkringsekonomi och verksam vid Riksförsäkringsverket.

Under strecket
Publicerad

Sverige ligger i topp i sjukfrånvaro bland anställda i Europa. I vårt grannland Finland till exempel är sjukfrånvaron ungefär hälften så hög. I Tyskland är den ännu lägre.
Frågan är om inte de senaste årens utveckling - ökande sjukskrivning och förtidspension - är ett uttryck för ett systemfel i Sverige, som allt för ofta bidrar till att skapa personliga katastrofer.
Låt oss pröva en hypotes som brukar framkastas om orsakerna bakom de senaste årens galopperande sjuktal i Sverige.

Det är sedan länge väldokumenterat att sjukskrivningen går upp i Sverige under högkonjunktur och ner under lågkonjunktur. Frågan är om det beror på att ”sjuka” sorteras bort från arbetsmarknaden under lågkonjunktur och rekryteras in under högkonjunktur.
Det finns inte bevis för att ökningen i sjukskrivningen huvudsakligen beror på att ”sjuka” människor träder in och ut från arbetskraften med konjunkturen. Även de arbetslösa kan få sjukpenning, så en förflytning från anställning till arbetslöshet har i princip ingen effekt på
sjukskrivningsdagar.
Dessutom finns det belägg för att de arbetslösa har längre sjukskrivningar än andra, vilket skulle bidra till att höja sjukskrivningen under lågkonjunktur - inte tvärtom.
Arbetskraftsdeltagandet minskade kraftigt under 90-talets lågkonjunktur - yngre personer och invandrare kom inte in i arbetskraften i lika hög grad som i slutet av 80-talet. Med andra ord har den krympande arbetskraften lite att göra med att sjuka människor pendlar in och ut från arbetskraften med konjunkturen.

Annons
Annons
Annons