Annons
X
Annons
X
Kultur
Krönika

Lisa Irenius: Sju anledningar att förhålla sig kritiskt till sociala medier

(uppdaterad)
Digital kultur: Analys
Foto: Erik Nylander/TT

Ett nytt, kuriöst inslag i turerna kring årets Nobelpris i litteratur var att det startades ett ”officiellt konto” på Twitter i den förhandstippade kandidatens namn. En viss ”Svetlana Aleksievich” berättade redan timmar före tillkännagivandet att hon var ”very happy” över att ha tilldelats litteraturpriset – ett meddelande som sedan blev Twitters näst mest spridda om litteraturpriset.

Det är symptomatiskt att även dramatiken kring Nobelpriset i litteratur alltmer finner olika former på sociala medier, under en vecka som i övrigt har präglats av flera nyheter om utvecklingen på den fronten: från Facebooks försök med sex nya gilla-symboler till ny statistik från Internetstiftelsen som visar att hela 70 procent av svenska internetanvändare nu finns på det sociala nätverket. Instagram och Twitter används i dag av 40 procent respektive 22 procent.

Det är en omvälvande omdaning av hela medielandskapet, som i grunden påverkar hur och vad vi kommunicerar. Och ändå präglas diskussionen om sociala medier fortfarande av ett slags naiv hallelujastämning. Frida Boisens nyutkomna bok ”Digital succé” är närmast en parodi på detta. Boisen, digital chef på Bonnier tidskrifter, fastslår redan i första meningen: ”Sociala medier är det bästa som hänt demokratin i Sverige sedan kvinnlig rösträtt infördes.” Vi får veta att ”nästan alla i vårt land” med ”en enkel knapptryckning” kan kommunicera med ”en hel värld”. Och om du tvivlar – ”tänk om”.

Annons
X

Fördelarna med sociala medier är många – på SvD:s kulturredaktion arbetar vi alltmer aktivt med Facebook, Twitter och Instagram, som alla skapar nya sorters kontaktytor med läsare. Men den som tar sociala medier på allvar måste också kunna förhålla sig kritiskt till hur de fungerar. Så varsågoda, i den webbvänliga formen av en lista, här är sju negativa aspekter man bör vara medveten om.

1. ”Alla” når inte ut

I den nyutkomna boken ”Internet är inte svaret” skriver författaren och debattören Andrew Keen om hur internetevangelister gör misstaget att förutsätta att nätets öppna, decentraliserade teknologi automatiskt medför ett mindre hierarkiskt och ojämlikt samhälle. Detsamma gäller sociala medier. Konsumenter och medborgare har fått nya möjligheter att påverka, men vissa har fortfarande oändligt mycket lättare att påverka än andra. Som vanligt är det också en fråga om tid och resurser – det är långt ifrån alla som kan och vill ägna sig åt kampanjer i sociala medier. Medieforskaren Anders Olof Larsson har till exempel funnit att högerextremister är överrepresenterade under hashtaggen #svpol på Twitter.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    2. Informationsklyftan ökar

    Demokrati förutsätter att människor är informerade och har en någorlunda gemensam bild av verkligheten. Medieforskare som Jesper Strömbäck har uppmärksammat hur skillnaderna i mediekonsumtion mellan människor ökar, grupperna av ”nyhetssökare” och ”nyhetsundvikare” har båda vuxit. Det finns skäl att anta att sociala medier förstärker sådana skillnader. Människor med kunskapssökande nätverk blir än mer välinformerade i samhällsfrågor, medan andras mediekonsumtion kretsar kring det privata livet. Även den samhällsintresserade hamnar i en informationsbubbla. I den uppmärksammade boken ”The filter bubble” skriver Eli Pariser om hur personanpassade flöden leder till att man mer sällan konfronteras med åsikter som avviker från de egna.

    3. Nyanser går förlorade

    I sociala medier gäller det att engagera, beröra, och ”tala till hjärtat” – det vill säga inte i första hand till förnuftet. Det finns skickliga skribenter som lyckas kombinera de båda, men generellt är det knappast de mest nyanserade, analyserande texterna eller filmklippen som blir virala. Inom kulturjournalistiken är det uppenbart hur debattexter, helst med tydliga åsikter i ett aktuellt ämne, når ut i sociala medier på ett helt annat sätt än den mer reflekterande kritiken. I tisdags meddelade Expressen triumferande att tidningens ”viralsajt” Omtalat.nu lockat 1,5 miljoner unika besökare under en vecka. Ett exempel på vad Omtalat.nu rubricerar som ”nyhet”: ”De åt Burger Kings hamburgare – fick en riktig skräcköverraskning på toan”.

    4. Falsk information sprids – och göder hat

    Ett fejkat Aleksijevitjkonto med meddelanden om en ”väldigt glad” pristagare är rätt oskyldigt, men spridningen av falska uppgifter på sociala medier är ett reellt och omfattande problem. Förtjänstfulla initiativ som Metros ”Viralgranskaren” kan bara avslöja en bråkdel av dem. Det har alltid funnits fel i tidningar, men de virala faktafelen skiljer ut sig eftersom de utgör en näring för hat i samhället, påpekade Anders Mildner i en intressant text i DN Kultur tidigare i veckan om hur ett slags faktarelativism, där alla väljer sin egen vinkel, breder ut sig.

    5. Sociala medier kan stå i vägen för sociala relationer

    I vissa avseenden kan sociala medier ha asociala effekter. För ett par år sedan visade en studie vid Göteborgs universitet dels att Facebook skapade ett slags beroende där en tredjedel av kvinnorna mådde dåligt om de inte fick logga in regelbundet, dels att grupperna lågutbildade, låginkomsttagare och kvinnor mådde sämre ju mer tid de tillbringade på Facebook – troligen för att det ledde till jämförelser med andras liv. Vi är ”ensamma tillsammans” för att tala med den amerikanska psykologen Sherry Turkle, vars bok ”Alone together”, bland annat visar hur sociala medier kan försvåra mänsklig kommunikation och leda till att man undviker det som känns svårt.

    6. Självupptagenhet brer ut sig

    Sociala medier har fått oss alla att jaga ”gillandets” bekräftelse – men gillar vi vad det gör med oss? Tidskriften Respons hade för en tid sedan det intressanta temat ”Den nya selfieskheten”. Kay Glans, tidningens chefredaktör, påpekade hur deltagarkulturen – föreställningen att alla bör vara med och sätta sin prägel på allting – är besläktad med narcissism: ”amatörismen underblåser en grandios självuppfattning som förr eller senare kollapsar, eftersom det helt enkelt inte finns tillräckligt med uppmärksamhet i världen för att bekräfta alla på detta sätt.” I sociala medier kan egocentriskt beteende vara mer accepterat, eller åtminstone mindre straffat, än i verkliga livet.

    7. En handfull företag har extremt stor makt

    Det finns en tendens att uppfatta de sociala nätverkens gratistjänster som generösa, altruistiska, rentav folkliga. Men Facebook, som även äger Instagram, har enorm makt. Man har censurerat allt från målningar av Anders Zorn till ammande mammor och samkönade par som kysser varandra. Man låter sina användare generera innehåll utan ersättning – och tjänar pengar på annonser som bygger på deras personliga uppgifter. I veckan kom EU:s domstol med ett beslut som gör att dataöverföringar mellan Europa och USA kan stoppas av nationella myndigheter, men frågan om dataskydd och integritet för medborgare långt ifrån avgjord.

    Andra medieföretag sitter i en rävsax – det vore ett misstag att inte kommunicera med publiken där den finns, samtidigt är det problematiskt att inte minst public service genom sina satsningar på innehåll i sociala medier använder licenspengar till att indirekt stärka positionen för enskilda, globala företag.

    - - -

    Journalistiken genomgår en omtumlande period där både produktions- och distributionsvillkor hela tiden förändras. I dessa tider kan Nobelpriset i litteratur till Svetlana Aleksijevitj ses som en välkommen hyllning till den långsamma, berättande och litterära journalistiken, som grundas i ett mödosamt arbete med att dokumentera verkligheten.

    Framtidens kvalitetsjournalistik kommer att utvecklas i samspel med sociala medier, men bör inte bli för beroende av dem.

    Annons
    Foto: Erik Nylander/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X