Annons

Sjörövarna som plågade Skandinavien

Ratibor I av Pommern och drottning Pribislawa Iaroslavovna. Målning från 1598. Ratibor angrep år 1135 staden Kungahälla (utanför dagens Kungälv) och lade bebyggelsen i ruiner.
Ratibor I av Pommern och drottning Pribislawa Iaroslavovna. Målning från 1598. Ratibor angrep år 1135 staden Kungahälla (utanför dagens Kungälv) och lade bebyggelsen i ruiner.

Läser man den danske historieskrivaren Saxo Grammaticus ”Gesta Danorum”, får man intrycket att Danmark befann sig i social och politisk upplösning under de år på 1150-talet då sjörövarplågan var som värst. Bakom attackerna stod venderna, från dagens östra Tyskland.

Under strecket
Publicerad

Dick Harrison.

Foto: TT

Fråga: ”Venderna, de västslaver som förr befolkade dagens östra Tyskland, lär ha varit förfärliga sjörövare under medeltiden, innan de förtyskades och blev fredliga bönder. Hur farliga var egentligen deras härjningar, och hur långt sträckte de sig?”

Dick Harrison: Vendernas sjöröveri berörde i första hand Danmark (inklusive dagens Sydsverige) men nådde tidvis ända upp till Bohuslän. Det var huvudsakligen ett 1100-talsfenomen, vilket har skildrats av bland andra den danske historieskrivaren Saxo Grammaticus. I dennes krönika, ”Gesta Danorum”, får man intrycket att Danmark befann sig i social och politisk upplösning under de år på 1150-talet då sjörövarplågan var som värst. Kungarna sökte vid flera tillfällen bekämpa venderna, även genom egna tåg till fiendens land, men framgångarna uteblev länge. I regel tvingades danskarna dra sig tillbaka från sina dåligt planerade offensiver, varvid reträtterna antog formen av vild flykt. Venderna anställde massakrer på fienden och sporrades till än mer aggressiva plundringståg under nästföljande krigssäsong.

Annons
Annons
Annons