X
Annons
X
Recension

Den sårade divan. Om psykets estetik (och om Agnes von K, Sigrid H och Nelly S) Begåvade, kreativa – och inspärrade

De satt alla tre många år på mentalsjukhus: Sigrid Hjertén, Agnes von Krusenstjerna och Nelly Sachs. I "Den sårade divan" närstuderar Karin Johannisson kvinnliga konstnärskap präglade av svåra psykiska problem. Johan Cullberg, professor i psykiatri, läser en ofrånkomlig bok för den som vill förstå kopplingen mellan psyke, könsordning och kreativitet.

Sigrid Hjertén, Nelly Sachs och Agnes von Krusenstjerna. Foto: TT

Utan tvekan fascinerar kombinationen hög begåvning, kreativitet och galenskap. Idéhistorikern Karin Johannisson har i en serie uppmärksammade böcker (”Medicinens öga”, ”Kroppens tunna skal”, ”Melankoliska rum” för att bara nämna några) systematiskt arbetat sig in genom medicinens skråskyddade gränsmarker. Nu har hon tagit ett stort steg över till den klassiska psykiatrins något skamfilade själ. Utgångspunkten är närstudier av författaren Agnes von Krusenstjerna (1894–1940), konstnären Sigrid Hjertén (1885–1948) och diktaren Nelly Sachs (1891–1970). Dessa kvinnor, som var tämligen samtida, tillbringade alla många år på mentalsjukhus. De första två skadades svårt under vården, Nelly Sachs räddades av den. Jag måste erkänna att jag själv flera gånger funderat på att granska dessa kvinnors sjukhistorier. De kan ju tyckas vara _gefundenes Fressen _för varje psykoanalytiskt intresserad psykiater. Men jag har bromsat mig. Jag kände spontant att manliga författares psykiatriska/kreativa problematik låg bättre till för mig.

Karin Johannissons bok är resultatet av ett formidabelt sökande i arkiv, referenslitteratur och journaler för att förstå vad som hände hennes "fall". Därför har hon förvandlat dessa personer till just fall i den freudianska meningen. Förnamn och en bokstav i stället för efternamn. Vid sidan om att belysa en mörk period i psykiatrins historia med autentiska fallskildringar lyfter hon fram just de kvinnliga patienternas öde och roll i en psykiatri som varit så starkt präglad av det manliga privilegiet att bestämma hur normalitetens gränser ska dras. Könskampens spänning mellan dominans och underkastelse sökte sina aktörer hos både personal och patienter. Plågade kvinnor gav ofta upp i melankoli, protesterade med de medel som mentalvårdens absurda lagar kunde bestå, eller frystes ner i kronisk psykos.

Sigrid Hjertén, Nelly Sachs och Agnes von Krusenstjerna.

Foto: TT Bild 1 av 2
Foto: AOP Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X