Annons

Sipri: Ökad kärnvapenoro när avtal kollapsar

När USA lämnade INF-avtalet om kärnvapennedrustning 2019 drog sig även Ryssland ur. På bilden en rysk kryssningsrobot i Kubinka utanför Moskva. Arkivbild.
När USA lämnade INF-avtalet om kärnvapennedrustning 2019 drog sig även Ryssland ur. På bilden en rysk kryssningsrobot i Kubinka utanför Moskva. Arkivbild. Foto: Pavel Golovkin/AP/TT

Antalet kärnvapen minskar – men spänningarna ökar. Under 2019 fortsatte samtliga nio kärnvapenstater att utveckla sina kärnvapensystem. Fredsforskningsinstitutet Sipri oroas över utvecklingen – som till stor del beror på fallerade avtal.

Under strecket
Mia Holmberg Karlsson / TT
Publicerad

Sedan kalla krigets slut har antalet kärnvapen minskat stadigt. I mitten av 1980-talet fanns uppemot 70 000 stridsspetsar i världen, i dag är den totala siffran under 15 000. Det beror på att USA och Ryssland, som tillsammans står för över 90 procent av världens kärnvapeninnehav, kontinuerligt har avvecklat gamla vapen. Samtidigt pågår en modernisering av arsenalerna med en förhöjd anfallskapacitet som resultat.

– Trenden vi ser är att många stater ger kärnvapen ökad betydelse och nya, utökade roller, framför allt i USA och Ryssland, säger Shannon Kile, expert på kärnvapenutveckling vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.

Annons
Annons
Annons