Annons

Hillevi Norburg:Sex var en fråga om makt för antikens greker

Många vurmar för antikens frigjorda syn på människans sexualitet. Men hur frigjord var man egentligen för mer än 2000 år sedan? En ny bok som tagit sig an antikens erotiska ideal visar att tydliga maktrelationer snarare än ömsesidiga möten mellan jämbördiga parter var det som präglade sänghalmens spel.

Under strecket
Publicerad

Eros och Psyche av Francois-Edouard ­Picot (1786–1868).

Foto: Erich Lessing / IBL Bild 1 av 2

”Eros triumf” av den danske skulptören Bertel Thorvaldsen.

Foto: Kim Petersen / IBL Bild 2 av 2

Eros och Psyche av Francois-Edouard ­Picot (1786–1868).

Foto: Erich Lessing / IBL Bild 1 av 1
Eros och Psyche av Francois-Edouard ­Picot (1786–1868).
Eros och Psyche av Francois-Edouard ­Picot (1786–1868). Foto: Erich Lessing / IBL

I mötet med källor från det antika Grekland kommer man att förr eller senare att drabbas av två motsatta upplevelser. Å ena sidan har man, utan att man riktigt uppfattat det, plötsligt tagit ett steg över årtusenden: under torra pergament­rullars knastergula yta börjar ett hjärta att slå och ur en vas med svart färg rinner rött blod. Å andra sidan är grekernas värld hopplöst ­avlägsen. Inte bara för att den når oss i ofullständiga fragment och skärvor, utan också för att det som viskar till oss från flydda tider är oss främmande. Också en ­filosof som Friedrich Nietzsche, som vilar så tungt på det grekiska arvet, erkänner detta grundläggande främlingskap: ”de [grekerna] kan för oss inte vara vad ­romarna är. Man lär inte av grekerna – deras sätt är för främmande /…/ Vem har ­någonsin lärt sig skriva av en grek! Vem har någonsin lärt sig det utan romarna!” 

Annons
Annons
Annons