Annons
Recension

LovelaceSelektiv och urholkad skildring av Lovelace

Publicerad

”Lovelace” börjar och slutar i en välskött enplansvilla i Florida. Här bor den 21-åriga Linda Boreman (Amanda Seyfried), fortfarande en hårt hållen katolsk flicka, när hon träffar den charmige Chuck Traynor (Peter Saarsgard, suverän när det gäller att spela den här typen av manipulerande psykopater). Han blir Lindas nya överman och lotsar in henne på den bana av prostitution och porr som skulle göra henne till den otippade superstjärnan Linda Lovelace i ”Deep throat” (1972) som i Sverige hette ”Långt ner i halsen” och gjorde porr till ett folknöje.

”Jag såg din film”, snyftar hennes pappa i telefonen. ”Vad gjorde vi för fel?”. Efter tio år ser vi den pånyttfödda Linda tala ut i en pratshow om att hon blev tvingad att spela in ”Deep throat”. Sedan åker hon och hennes nya familj till huset igen. Mamma Boreman rycker till när Linda kramar henne. Linda ler kärleksfullt, hon har accepterat sin mammas känslomässiga oförmågor. Slutet gott. Och Linda Boreman var ju egentligen aldrig någon hora, utan alltid en madonna.

Annons
Annons
Annons
Annons