Annons

Carl Rudbeck:Sekulär liberalism vilar på teologiska argument

Michelangelos bild av en vredgad Gud skapades 1511 och finns i Sixtinska kapellet, Vatikanen. 
Michelangelos bild av en vredgad Gud skapades 1511 och finns i Sixtinska kapellet, Vatikanen. 

En teologisk tvist mellan kyrkofadern Augustinus och munken Pelagius har splittrat kristenheten i mer än 1 600 år. Deras ståndpunkter och argument går igen inom liberal debatt om gott och ont, rättigheter och skyldigheter, enligt ”The theology of liberalism”.

Under strecket
Publicerad

Har gamla – ofta mycket gamla – teologiska debatter något att göra med dagens liberalism? Är inte befrielsen från dammig teologi och skolastik ett utmärkande tecken för den liberala filosofi som inte nödvändigtvis behöver vara ateistisk men gärna får vara agnostisk? Vi moderna människor sägs ju för länge sedan har lämnat all vidskepelse bakom oss. Men gärna ägnar vi oss då och då lite högdraget att se ner på gamla tiders skolastiska hårklyverier som hör hemma i den påstått mörka medeltiden. Liberaler dyrkar förnuft och vetenskap; teologin lämnas därhän.

I sin kompakta, på många vis briljanta men också kontroversiella bok ”The theology of liberalism: Political philosophy and the justice of God” (Harvard University Press) visar Eric Nelson att denna sekulariserade självsyn vilar på en bräcklig grund eller kanske rentav är ett misstag. 

Annons
Annons
Annons