Annons

Sekretess hinder för hantering av högriskindivider

För att olika myndigheter ska kunna samverka när det gäller personer med psykisk sjukdom som riskerar att begå brott, krävs att nuvarande sekretessbestämmelser förändras. Det skriver debattörer verksamma vid Rättsmedicinalverket.

Under strecket
Publicerad

**När en person **med psykisk sjukdom begår ett våldsbrott får ofta psykiatrin ensam stå till svars. Detta trots att den psykiska sjukdomen i regel bara är en del av förklaringen, samt att gärningspersoner med psykisk sjukdom ofta är kända hos en rad olika myndigheter. Det kan röra sig om missbruksvård, frivård eller ungdomsvård. Personer som uppvisat tidiga beteendestörningar kan ha haft kontakt med socialtjänsten under hela sin uppväxt.

**I dagsläget saknas **det konkreta förslag på hur sjukvård och olika myndigheter skulle kunna samverka kring högriskindivider. Olika instanser har tillgång till en begränsad del av en helhetsbild som skulle kunna utgöra grund för samordnade insatser. Allvarliga våldsbrott sker ofta till följd av att olika riskfaktorer trappas upp. Akuta riskfaktorer kan vara ökad stress i form av upplevda hot, skilsmässa eller dålig ekonomi. Det kan också vara udda och avvikande tänkande samt social isolering. Ibland går förloppet snabbt och ett brott kan ske i affekt eller desperation. Det är orimligt att förutsätta att enskilda myndighetskontakter fångar upp så spridda varningssignaler.

Annons
Annons
Annons