Annons
X
Annons
X
Sverige
Analys

Segregerad stad trots satsningar

”Stad i världsklass” är sedan 2007 en vanlig slogan när Stockholm ska marknadsföras.

Och nu kan man säga att världen har kommit till Stockholm. Upplopp och oroligheter i hårt segregerade urbana miljöer är vardag runt om i världen. Nu händer det även här.

Sociologer och kulturgeografer verkar inte alls förvånade. De ser oroligheterna mot bakgrund av ett allt mer polariserat Stockholm.

Annons
X

När unga män kastar stenar och bränner bilar kan det finnas många olika förklaringar. Men det är svårt att blunda för att händelserna sker i några av Stockholms mest segregerade områden.

De senaste decennierna har olika politiska majoriteter satsat pengar på projekt som ska förbättra livsvillkoren i dessa områden. Blommanpengarna, Storstadssatsningen och Järvalyftet har gått direkt till så kallade utsatta stadsdelar (och kanske bidragit till stigmatiseringen av dessa stadsdelar).

Satsningarna kan ha medfört mycket gott för enskilda människor. Men samtidigt har segregationen satt sig allt djupare.

Urbansociologen Elisabeth Lilja talar om en pågående social polarisering. Låg- och höginkomsttagare hamnar allt längre ifrån varandra, rent geografiskt.

Ända in på 1970-talet var Stockholm en ganska blandad stad. Det svenska 1900-talet präglades också av stark ekonomisk tillväxt; de flesta grupper upplevde att de fick det stadigt bättre.

Idag är Stockholm en stad med tydlig boendesegregation. Här finns å ena sidan innerstaden och välmående förorter, å andra sidan områden där människor lever under bistra sociala och ekonomiska förhållanden.

Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter har bidragit till utvecklingen. Omstöpningen av bostadspolitiken likaså; idag sker bostadsbyggandet på marknadens villkor. Det innebär att nya områden blir dyra områden, där många människor inte har råd att bo.

Visst görs det i Stockholm försök att komma tillrätta med segregationen. Det finns ambitioner att upphäva gränserna mellan olika förorter, genom att bygga ihop dem. Politikerna vill också gärna föra in bostadsrätter och olika verksamheter i hyresrättsdominerade områden.

Men samtidigt rullar segregationsprocessen vidare. De ekonomiska klyftorna ökar, något som OECD nyligen konstaterat, och boendesegregationen fördjupas.

Kulturgeografen Roger Andersson menar att ett område som Husby fungerar som en tydlig konjunkturbarometer. När det är låg aktivitet i ekonomin, och hög arbetslöshet, så syns detta extra tydligt i ett område som Husby.

Forskningen pekar på att det finns så kallade grannskapseffekter, det vill säga att människors livsmöjligheter påverkas av att bo i ett segregerat område. Det är svårare för en arbetslös att komma tillbaka i arbete om många i grannskapet också är arbetslösa. Och framför allt är det männens framtidsutsikter som påverkas av bostadsadressen.

Mer om oroligheterna i Stockholm

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X