Annons
X
Annons
X

Se upp med inflationen, Ingves!

TICKANDE BOMB? Samtidigt som konjunkturen viker och Riksbanken tar till aggressiva räntesänkningar som moteld är det underliggande inflationstrycket i Sverige stort och riskerar att ställa till stora problem när konjunkturen vänder uppåt, skriver nationalekonomen Fredrik NG Andersson.

Riksbanken Stefan Ingves riskerar att så småningom stå inför hotet av en uppflammande och svårbemästrad inflationsbrasa med bankens senaste aggressiva ränktesänkningar, menar artikelförfattaren.
Riksbanken Stefan Ingves riskerar att så småningom stå inför hotet av en uppflammande och svårbemästrad inflationsbrasa med bankens senaste aggressiva ränktesänkningar, menar artikelförfattaren. Foto: FREDRIK PERSSON/SCANPIX

För andra gången på kort tid sänkte Riksbanken räntan rejält och reporäntan ligger just nu på rekordlåga 1,00 procent. Riksbanken hoppas naturligtvis att räntesänkningarna ska mildra konjunkturnedgången och få fart på den svenska ekonomin. Många välkomnar säkert en räntesänkning, inte minst folk med bolån som nu får lägre räntekostnader. Men det kan vara på sin plats att redan nu höja ett varnande finger för att Riksbankens ström av räntesänkningar kan komma att kosta mer än den smakar på lite längre sikt.

Riksbankens direktion står idag inför ett stort dilemma. Dels har banken den vikande konjunkturen att ta hänsyn till, samtidigt som det underliggande inflationstrycket
är väldigt högt. Under
den senaste
lågkonjunkturen i början av 2000-talet sänkte Riksbanken, efter mycket påtryckning, räntan kraftigt och höll den på en låg nivå alldeles för länge. Det fick till följd att istället för att kyla av ekonomin under konjunkturuppgången under 2004–2005 spädde Riksbanken på konjunkturen och byggde upp ett inflationstryck i ekonomin.

En del av uppgången i inflationen under 2007–2008 berodde alltså inte bara på högre oljepriser utan även på en monetärinflation, skapad av Riksbankens expansiva penningpolitik. Det var därför som Riksbanken höjde räntan från 4,00 procent till 4,75 procent under 2008.

Annons
X

Hade uppgången i inflationen bara berott på oljepriser hade det inte funnits någon anledning att höja räntan, särskilt inte då finanskrisen redan höll på att dra ned världsekonomin i en lågkonjunktur.

Vad är då problemet idag? Jo, Riksbanken fullföljde aldrig sin åtstramningspolitik och det höga underliggande monetära inflationstrycket finns därför kvar.

En av de genom historien mest pålitliga långsiktiga inflationsindikatorerna är tillväxttakten i penningmängden. Internationell forskning, och min egen forskning, visar att det finns ett tydligt samband mellan tillväxten i mängden pengar i ekonomin och inflationstakten. En hög penningmängdstillväxt betyder högre inflation och tvärtom. Tyvärr fullföljde Riksbanken inte sin åtstramningspolitik under förra året och det finns därför fortfarande för mycket pengar i cirkulation, och med de senaste räntesänkningarna har tillväxttakten i penningmängden till och med börjat ta fart igen.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det betyder att inte bara finns det underliggande inflationsproblemet kvar från förra gången Riksbanken sänkte räntan, utan problemen förstärks av den nuvarande politiken!

    Just nu klarar Riksbanken att hålla inflationen låg. Lågkonjunkturen sänker nämligen inflationstakten tillfälligt, men på några års sikt när ekonomin tar fart igen har vi en inbyggd inflationsbomb i den svenska ekonomin. Riksbanken kan visserligen undvika denna inflationsbomb om den kraftigt och snabbt höjer räntan under nästa konjunkturuppgång, men då handlar det om höjningar till nivåer vi inte har sett på mer än ett årtionde. Frågan är om Riksbanken kommer att ha det politiska modet att höja räntan och därmed försena konjunkturuppgången.

    Det går att förstå att Riksbanken har sänkt räntan under nuvarande internationella konjunkturläge, men med tanke på det höga underliggande monetära inflationstrycket borde den vara försiktig med hur mycket den sänker räntan. Att sänka reporäntan till 1,00 procent och samtidigt diskutera fortsatta räntesänkningar är inte förenligt med bankens inflationsmål på några års sikt. Det finns all anledning för Riksbanken att redan nu se över sin penningpolitik, annars riskerar vi en kraftigt stigande inflation i framtiden, med alla de negativa konsekvenser det för med sig inte minst på arbetsmarknaden.

    Fredrik NG Andersson

    doktor i Nationalekonomi vid Lunds Universitet

    Annons
    Annons
    X

    Riksbanken Stefan Ingves riskerar att så småningom stå inför hotet av en uppflammande och svårbemästrad inflationsbrasa med bankens senaste aggressiva ränktesänkningar, menar artikelförfattaren.

    Foto: FREDRIK PERSSON/SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X