Annons
X
Annons
X

”Skattepolitiken kan inte vara slumpmässig”

Under 2000-talet har ett antal tillväxthämmande skatter slopats. Men nu är trenden att skatter återigen höjs. Det är olyckligt, särskilt som svenska entreprenörer redan beskattas betydligt hårdare än utländska konkurrenter. I höstens budget behövs en ny vision för beskattning av entreprenörer, skriver Hans Peter Larsson, skatterådgivare.

I Magdalena Anderssons vårproposition intet nytt på skattefronten, skriver Hans Peter Larsson, skatterådgivare.
I Magdalena Anderssons vårproposition intet nytt på skattefronten, skriver Hans Peter Larsson, skatterådgivare. Foto: Fredrik Sandberg/TT

DEBATT | SKATTEPOLITIK

I vårpropositionen intet nytt på skattefronten. Under det senaste halvåret har det däremot närmast haglat skatteförslag över landets entreprenörer. Förslagen har kommit från olika utredningar och utan annan röd tråd än att ta ut ökad skatt där man sett en möjlighet eller ett ”skattevakuum”. Ungefär vartannat förslag har sedan dragits tillbaka när det mött verkligheten. Även om den parlamentariska situationen är svår kan man inte bedriva skattepolitik så slumpmässigt. Nu kommenteras inte ens frågorna i vårpropositionen.

I höstens budgetproposition behövs en tydlig vision för svensk företagsbeskattning. En sådan bör komma antingen som konkreta förslag, tillkännagivande om ett blocköverskridande samarbete eller i en alternativ budgetproposition. När det nu går bra för Sverige bör vi ha råd att sätta höjd skatt på entreprenörer, 3:12-reglerna, höjd skatt på fastigheter, finansskatter, kilometerskatt, flygskatt med mera på hold under några år och i stället se över beskattningen av svenskt entreprenörskap ur ett internationellt perspektiv.

En ny vision, en skattereform för entreprenörskap, bör utgå från följande utgångspunkter.

Annons
X

• Sänkt generell skatt på kapitalinkomster från 30 till 20 procent.

• Sänkt bolagsskatt från 22 till cirka 17 procent.

• Sänkt statlig inkomstskatt på tjänst och näringsverksamhet från 20/25 till 10 procent.

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Under 2000-talet har ett antal tillväxthämmande skatter slopats. Det har varit bra. Därefter har inkomstskatten sänkts för låg- och medelinkomsttagare. Nu är dock trenden att skatter återigen höjs. Olyckligt, särskilt som svenska entreprenörer redan beskattas betydligt hårdare än utländska konkurrenter. Dagens utveckling måste ersättas av en internationell anpassning av svensk beskattning. I dag träffas svenskt entreprenörskap av skatter som ligger högt över ett internationellt genomsnitt. 

    Skälen till att en större skattereform behövs är bland annat följande.

    • Endast mindre och medelstora företag skapar i dag ökad sysselsättning. Deras marknad är i ökande grad utomlands. Tillväxtbolag köps i ökande utsträckning upp av utländska investerare. Sverige börjar likna ett farmarlag när det gäller utveckling av unga företag.

    • Sverige lägger mycket resurser på forskning, men relativt få nya företag ser ut att komma fram ur dessa satsningar.

    • Svenska företags huvudkontor behövs i Sverige. Likaså tillverkande industri.

    • Globaliseringen under de närmaste åren kommer inte att hindras av brexit och Trump. Både Storbritannien och USA kommer däremot sannolikt att utmana sina konkurrenter med lägre företagsskatter.

    • Digitalisering och nya affärsmodeller kommer att ställa högre krav på flexibilitet och kunskap inom företag. Då får inte skatter hämma utvecklingen.

    Den sammanlagda skatten på en aktieutdelning, bolagsskatt och kapitalskatt, skulle även med en sådan reform bli knappt 35 procent. Högsta skatt på arbete knappt 45 procent, inräknat arbetsgivaravgifter drygt 55 procent. Riktmärket för kapital är en genomsnittlig internationell kapitalbeskattning under 20 procent. Sverige har i dag en marginalskatt på arbete på närmare 70 procent, högst i världen. Flertalet länder inom EU/OECD nu har en lägre bolagsskatt än Sverige. Irlands 12,5 procent är ”the new normal” för investerare. De svenska nivåerna är inte hållbara om vi blickar framåt.

    Effekterna bör vara uppenbara.  Fler företag kommer att bildas kring innovationer, tillgång på både utländsk och svensk arbetskraft skulle öka. Fler huvudkontor skulle stanna i Sverige liksom forskning och utveckling. Vinst från sådan verksamhet beskattas med mellan 5 och 10 procent i våra viktigaste konkurrentländer. Även den nyindustrialisering som alla vill se skulle få en gnista.

    Finansieringen bör ske inom varje sektor. Sänkt bolagsskatt kan finansieras genom åtgärder mot skatteundandragande och begränsning av avdragsrätt för räntor samt att en del av de skattehöjningar som bolag och ägare riskerar att träffas av används i reformen. Sänkt skatt på arbete kan finansieras till del av dem som tjänar mest på det, genom bland annat en progressiv fastighetsskatt på dyrare villor liksom i någon mån av dem själva genom mer arbete. Sänkt kapitalskatt minskar även värdet på ränteavdragen.

    Poängerna är två just nu. Sverige kan inte sitta still när Storbritannien, USA och alla våra närmaste grannländer sänker sin bolagsskatt för att konkurrera om investeringar, forskning och talang. Inte heller klarar entreprenörer att fokusera framåt när förslag om olika skattehöjningar nu diskuteras runt dem för att sedan till del backas. Svenska entreprenörer förtjänar en större respekt och att riksdagen i stället hjälper dem framåt med ett skattesystem som inte hämmar företagens förmåga att konkurrera, utvecklas och skapa tillväxt.

    Hans Peter Larsson

    skatterådgivare till entreprenörer och partner på PwC, styrelseledamot i Stiftelsen Entreprenörskapsforum

    Hans Peter Larsson Foto: Knut Koivisto
    Annons

    I Magdalena Anderssons vårproposition intet nytt på skattefronten, skriver Hans Peter Larsson, skatterådgivare.

    Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 2

    Hans Peter Larsson

    Foto: Knut Koivisto Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X