Annons
X
Annons
X

Erotik, blod, laddade möten – här är Marina Abramović

Marina Abramović drog fler än en halv miljon besökare till Moma i New York. Nu är konstvärldens mesta superstjärna i Stockholm för att presentera sin första retrospektiv – och en alldeles ny performance tillsammans med 40 av Stockholms körer. Här är tio ikoniska verk – som alla visas på Moderna museet från och med i helgen.

Marina Abramović under pressträffen på Moderna Museet.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 2

"Freeing the voice”, 1975.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 2 av 2

Bild 1 av 10

Marina Abramović under pressträffen på Moderna Museet.
Marina Abramović under pressträffen på Moderna Museet. Foto: Staffan Löwstedt

En uppgörelse med kommunismen

"Freeing the voice”, 1975. Foto: Staffan Löwstedt

”Jag ligger på golvet med huvudet bakåtböjt. Jag skriker tills jag tappar rösten”. Det var instruktionen Marina Abramović gav sig själv inför performanceverket ”Freeing the voice”, som kom att pågå i tre timmar.

Abramović skapade de tre verken ”Freeing the voice”, ”Freeing the body” och ”Freeing the memory” som ett brott med Belgrad, kommunismen och sin bakgrund.
Då de avslutats gav hon sig iväg till Prag, ett liv på resande fot och ett förhållande med den tyske konstnären Ulay, som kom att resultera i många av hennes mest ikoniska verk.

Annons
X
Annons
X

"Lips of Thomas", 1975/2017

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1

Bild 2 av 10

Masochistiska handlingar

"Lips of Thomas", 1975/2017
"Lips of Thomas", 1975/2017 Foto: Staffan Löwstedt

Marina Abramović växte upp med sin troende ortodoxa mormor. I sin konst söker hon andlighet bortom religionens ramar. Många verk arbetar med eller lånar från religiösa symboler och ritualer.

”Thomas Lips” från 1975 är ett av de verk där konstnären pressar sin fysiska uthållighet till det yttersta i en lång rad masochistiska handlingar. Hon äter ett kilo honung, dricker en liter rött vin och krossar sedan vinglaset i sin hand. Hon skär ut ett pentagram i blod över sin mage med ett rakblad, och lägger sig mellan en värmelampa och fyra stora isblock som bildar ett kors.

Då verket visades första gången 1975 avbröts det efter en halvtimme av en åskådare som helt enkelt inte stod ut med att se konstnären plåga sig själv längre.

Annons
X
Annons
X

"Rhythm 10" 1973-2010".

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1

Bild 3 av 10

Knivskarp performance

"Rhythm 10" 1973-2010".
"Rhythm 10" 1973-2010". Foto: Staffan Löwstedt

I ”Rhythm 10” från 1973 spelar Marina Abramović in ljudet av sig själv medan hon skär sig med tio eller tjugo olika knivar i huden mellan fingrarna. Hon lyssnar sedan på ljudbandet medan hon upprepar övningen och återigen hugger sig i handen med var och en av knivarna.

Annons
X
Annons
X

"Art Must be beautiful, artist must be beautiful" 1975

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1

Bild 4 av 10

”Konst måste vara vacker”

"Art Must be beautiful, artist must be beautiful" 1975
"Art Must be beautiful, artist must be beautiful" 1975 Foto: Staffan Löwstedt

I ”Art Must be beautiful, artist must be beautiful” driver Maarina Abramović med idén om konsten som dekorativ och vacker. Verket består i en kvinna som upprepar titeln gång på gång medan hon kammar sig så hårdhänt med metallkam att hennes kinder skadas och hennes hår förstörs.

Det återskapas på Moderna museet av unga performancekonstnärer som genomgått den speciella utbildning som kallas ”Cleaning the house” och som arrangeras av The Marina Abramovic Institute i New York.

Annons
X
Annons
X

"The Kitchen V. Holding the milk".

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1

Bild 5 av 10

Köket som andlig plats

"The Kitchen V. Holding the milk".
"The Kitchen V. Holding the milk". Foto: Staffan Löwstedt

”The Kitchen” är en serie videor inspelade i ett kloster i Spanien där nunnorna under Franco-åren delade ut mat till fler än 8000 föräldralösa barn. Verket är tillägnat helgonet Teresa av Avila, som sägs ha leviterat i ett klosterkök. Men Marina Abramović har även i intervjuer talat om sin djupt troende mormors kök, som en plats där hon som barn lärde sig mycket om livet och dess mysterier.

Annons
X
Annons
X

Cleaning the Mirror 1. 1995

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1

Bild 6 av 10

Att städa ett skelett

Cleaning the Mirror 1. 1995
Cleaning the Mirror 1. 1995 Foto: Staffan Löwstedt

Under senare år har Marina Abramović verksamhet fokuserat mindre på henne själv och mer på hur hennes praktik kan spridas och bevaras för eftervärlden.

”Cleaning the house” är en sex dagar lång workshop då ett antal personer reser tillsammans till en plats med extrema väderförhållanden. Under de första dagarna varken äter eller talar man med varandra. Resterande tid ägnas åt ägnas åt svåra fysiska övningar, som att se sig i spegeln i timmar i sträck.

De personer som återskapar Abramović verk har alla genomgått en noggrann utbildning med konstnären. På Moderna museet kan vi bland annat se ”Cleaning the mirror”, ett av de verk som skapade som en reaktion på Balkankriget. I originalet tvättar Abramović ett mänskligt skelett med såpa. Hon blir allt mer smutsig utan att skelettet för den skulle blir renare.

Annons
X
Annons
X

"Balkan baroque", 1997

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1

Bild 7 av 10

Balkansk barock

"Balkan baroque", 1997
"Balkan baroque", 1997 Foto: Staffan Löwstedt

I ett antal filmer som projiceras på väggarna berättar Marina Abramović i ”Balkan baroque” om sina föräldrar, kommunister och krigshjältar, och (klädd som en vetenskapsman) om en särskild typ ”vargråttor” som under extrema förhållanden ger sig på varandra och förgör sin egen ras. Medan videorna spelar i galleriet sitter konstnären själv och tvättar koskelett täckta i dött, stinkande kött.

Marina Abramović valdes ut att representera Serbien och Montenegro under Venedigbiennalen 1997, då Jugoslavienkriget fortfarande pågick, men konflikt uppstod då det framkom vad ”Balkan baroque” skulle innehålla. I slutänden visades det i utställningen internationella del.

Annons
X
Annons
X

Ulay/Abramović, "Rest energy", 1980

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1

Bild 8 av 10

En pil riktad mot hjärtat

Ulay/Abramović, "Rest energy", 1980
Ulay/Abramović, "Rest energy", 1980 Foto: Staffan Löwstedt

Under sina år tillsammans skapade Ulay och Ambramović många av de mest inflytelserika verken i performancekonstens historia. I många verk löses gränserna mellan deras två kroppar, medvetanden och konstnärskap upp. I ”Rest energy”, som varade i fyra minuter, drar de åt varsitt hål allt hårdare i en pilbåge med pilen riktad rakt mot Abramovićs hjärta.

Annons
X
Annons
X

"The Artist is Present", 2010

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1

Bild 9 av 10

Laddade möten

"The Artist is Present", 2010
"The Artist is Present", 2010 Foto: Staffan Löwstedt

”The artist is present” är det mest sedda verket i performancekonstens historia. Fler än en halv miljon besökare personer kom till MoMa i New York där Marina Abramović satt på en stol i 736 timmar och 30 minuter.

Nästan 1500 besökare fick möjlighet att sitta mitt emot konstnären på en stol och se henne djupt i ögonen. Bland de första av dem fanns ex-partnern Ulay som då inte träffat Abramović på många år. Senare dök även Björk, Isabella Rossellini, James Franco och Lou Reed upp.

Annons
X
Annons
X

"Balkan erotic epic", 2005

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1

Bild 10 av 10

Arvet och de erotiska ritualerna

"Balkan erotic epic", 2005
"Balkan erotic epic", 2005 Foto: Staffan Löwstedt

Marina Abramović har i många decennier intresserat sig för folklore, ursprungssamhällen och religiösa ritualer. Bland annat har hon experimenterat med brasiliansk shamanism och samarbetat med munkar i Tibet. I ”Balkan erotic epic” undersöker hon sitt eget arv, och de erotiska riter som länge var centrala i Balkanregionens bondesamhälle.

Annons
Annons
X
Annons
X