Annons
X
Annons
X

SD:s språkbruk vinner mark

Det är inte enbart Sverigedemokraterna som använder begrepp som ”massinvandring” och ”svenskfientlig”. Det visar SvD:s genomgång av klassiska SD-märkta ord som har yttrats i riksdagens kammare efter valet.

Ett ordmoln – en sammanställning av hur ofta olika ord används – av Jimmie Åkessons anföranden i riksdagen om våldsbejakande extremism den 21 januari 2011.
Ett ordmoln – en sammanställning av hur ofta olika ord används – av Jimmie Åkessons anföranden i riksdagen om våldsbejakande extremism den 21 januari 2011.

När Sverigedemokraterna tog sig in som riksdagens åttonde parti lovade de övriga att inte – som skett på många håll i Europa – låta sig påverkas och ge partiet inflytande. I riksdagens kammare har partiet mött hårt motstånd.

Men när det första riksdagsåret går mot sitt slut syns en ny tendens: i debatten använder även Sverigedemokraternas motståndare begrepp som ”massinvandring”.

Utmärkt, tycker Sven-Olof Sällström, vice gruppledare i Sverigedemokraterna:

Annons
X

– Det får de gärna göra! Att de använder våra begrepp och uttryck tyder på att de har kommit till insikt om att de beskriver verkligheten.

I boken ”Svensk, svenskare - ett reportage om Sverigedemokraterna” analyserades sverigedemokratiska begrepp som ”svenskfientlig”, ”mångkulturalist” – och ”massinvandring”.

– De säger aldrig bara invandring, det heter alltid massinvandring. Det är retoriskt effektivt. Varje gång de talar om invandring ger de en bild av att invandringen till Sverige är enormt stor, säger en av författarna, journalisten Annika Hamrud.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Begrepp som ”mångkulturalist” och ”islamisering” är Sverigedemokraterna ensamma om att uttala – men ”massinvandring” har använts i 20 riksdagsdebatter efter valet, jämfört med noll året innan, visar SvD:s genomgång. Främst av Sverigedemokraternas ledamöter men också av motståndare, som Mona Sahlin (S) i partiledardebatten den 3 november förra året: ”Du bygger i stort sett vartenda ett av förslagen i er budgetmotion på att bara man blir av med det du kallar massinvandringen har man löst Sveriges problem. Det är inte sant. Det är bara ett sätt att ställa grupp mot grupp.”

    Det får de gärna göra! Att de använder våra begrepp och uttryck tyder på att de har kommit till insikt om att de beskriver verkligheten.
    Sven-Olof Sällström, vice gruppledare i Sverigedemokraterna:

    Riksdagsledamoten Fredrick Federley har kallat Sverigedemokraterna för ”riksdagens gamar” och nämner begreppet inte mindre än fem gånger när riksdagen den 4 maj i år debatterar migration och asylpolitik: ”.. det är klart att det gynnar de intressen man har från Sverigedemokraternas sida att försöka skrämmas med en massinvandring som de facto inte finns”.

    Vid samma tillfälle argumenterar Miljöpartiets Maria Ferm och Vänsterpartiets Amineh Kakabaveh emot begreppet. ”Det är märkligt att Sverigedemokraterna och deras representanter sprider sådan skräckpropaganda, som om Sverige tar emot massinvandring”, säger Amineh Kakabaveh i debatten.

    I en interpellationsdebatt om regelverket för arbetskraftsinvandringen svarar migrationsminister Tobias Billström (M) med ”faktiska siffror” eftersom ”...Sverigedemokrater är väldigt glada i att använda massinvandring eller massivt flöde”.

    Statsminister Fredrik Reinfeldt väljer en annan väg när han debatterar ”mångkulturalism” med Sverigedemokraten Sven-Olof Sällström den 17 februari: ”Sverigedemokraterna hämtar nästan alltid stöd för sitt sätt att ställa frågor från en sorts vi-och-dom-perspektiv”, säger han – utan att nämna begreppet ”mångkulturalism”.

    Vad spelar då värdeorden för roll?

    Stor, enligt Björn Stolt, universitetslektor vid institutionen för reklam och PR vid Stockholms universitet, som undervisar på kursen ”Retorik och politik i Almedalen”:

    – Väldigt mycket i dagens politiska debatt handlar om att man krigar om betydelsen av beteckningar. I de snabba klippens medieklimat är det mycket mer frestande att köra med beteckningar än argument.

    Att övriga partier använder begrepp som ”massinvandring” gynnar Sverigedemokraterna, tror Björn Stolt.

    – Jag skulle välja Fredrik Reinfeldts strategi framför Fredrik Federleys. Varje användning av termen bidrar till en normalisering och avdramatisering.

    Annika Hamrud håller med:

    – Det är en framgång för dem som vill att vi ska tala om ”massinvandring” som begrepp i betydelsen att det bara väller in folk över gränserna.

    Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, är mer försiktig i sin slutsats. Om man som politiker använder motståndarens ord, kan visserligen den problemformuleringen slå igenom.

    – Men det måste vara okej att använda och inte vara rädd för att använda ordet även om man inte delar uppfattningen att det är en massinvandring, säger han.

    Den linjen är både Maria Ferm och Fredrick Federley inne på:

    – Jag tror alltid att man ska ta det varsamt med politiska begrepp. Men man måste kunna diskutera begreppet. Det är stor skillnad på att kritisera begrepp och ta över det, säger Maria Ferm.

    – Hela anförandet går ju ut på att plocka ner deras siffror och visa att det inte finns någon massinvandring, säger Fredrik Federley.

    Mona Sahlin bekräftar i ett mejlsvar till SvD Björn Stolts tes om ordens makt:

    ”Jag har valt att bara citera deras program - och ser jag nu, en gång säga ”det du kallar massinvandring”. Håller med om att de två orden - massinvandring och islamisering- skall man helst undvika.”

    År 2006 lanserade Moderaterna med den dåvarande partisekreteraren Per Schlingmann begreppet ”utanförskap” - något som sedan plockades upp av oppositionen men fortfarande associeras med den borgerliga alliansen.

    Sven-Olof Sällström och hans 19 SD-kollegor i riksdagen har inte ”kommersialiserat politiken à la Schlingmann”, enligt Sverigedemokraterna Martin Kinnunen.

    – Vi tar bara till oss av varandras språk, säger Sven-Olof Sällström.

    Annons
    Annons
    X

    Ett ordmoln – en sammanställning av hur ofta olika ord används – av Jimmie Åkessons anföranden i riksdagen om våldsbejakande extremism den 21 januari 2011.

    Bild 1 av 5

    Sverigedemokraternas intåg i riksdagen har inneburit mer än att 20 av 349 platser numera innehas av SD-ledamöter. Ledamöter i andra partier har flera gånger anpassat sitt språkbruk till den terminologi som Sverigedemokraterna traditionellt använder.

    Foto: YVONNE ÅSELL Bild 2 av 5

    Varför använde du begreppet ”massinvandring” i riksdagsdebatten? Sven-Olof Sällström (SD): – Vi använder begreppet massinvandring därför att vi anser att Sveriges politik är extrem.

    Foto: YVONNE ÅSELL Bild 3 av 5

    Varför använde du begreppet ”massinvandring” i riksdagsdebatten? Fredrick Federley (C): – Man får hacka i sig att det är det här ordet vi diskuterar och det måste man bemöta hårt och skoningslöst och med kalla siffror.

    Foto: YVONNE ÅSELL Bild 4 av 5

    Varför använde du begreppet ”massinvandring” i riksdagsdebatten? Amineh Kakabaveh (V): – Jag använde inte ordet för att säga att det finns någon massinvandring, för jag anser att det är ett sätt att peka ut syndabockar. Jag använde det för att säga: ni ljuger.

    Foto: YVONNE ÅSELL Bild 5 av 5
    Annons
    X
    Annons
    X