Annons
X
Annons
X

”SD har fel om bibliotekens uppdrag”

Folkbiblioteken är till för alla, och det är viktig att värna. Det är ett av få ställen i samhället där du har rätt att vistas utan att köpa något, utan att behöva uppge ditt ärende eller ens ha ett ärende, utan att bli ombedd att berätta vem du är. Oavsett vem du är. Det skriver Attila Rostoványi, ordförande i fackförbundet DIK.

Attila Rostoványi
Attila Rostoványi Foto: Anders Haglund

REPLIK | BIBLIOTEKEN

Orsaken till stök varierar, bland annat beroende på var biblioteket finns.


Vad händer om Sverigedemokraterna får som de vill och biblioteken i första hand ska vara tillgängliga för medborgare, vilket de nyligen motionerat om Motion 2016/17:2208.

Ska vi behöva visa pass för att få komma in? Vad gör det i så fall med den personliga integriteten? Och med känslan och vetskapen att biblioteket är användarnas, att det är ditt och mitt bibliotek?

Annons
X

I motionens motivering lyfter Sverigedemokraterna det senaste årets medierapportering om oroligheter på bibliotek. I samma andetag om oroligheter på bibliotek skriver de att biblioteken primärt bör rikta sig till svenska medborgare. Människor utan svenskt medborgarskap pekas därmed ut som orsaken till stökiga bibliotek och personalens dåliga arbetsmiljö.

SD:s Aron Emilsson kritiserar i sin replik (SvD Debatt 14/10) Emanuel Örtengren (SvD Debatt 10/10) för att han i sin artikel ”godtyckligt plockar delar ur rapporten från DIK”, en rapport om arbetsmiljön på bibliotek. Men precis som Örtengren skriver ger vår rapport, där 1800 bibliotekarier svarade på frågor om oro, hot och våld, inget belägg för att dålig eller hotfull arbetsmiljö på svenska bibliotek främst har med personer utan svenskt medborgarskap att göra. Istället visar den att orsaken till stök varierar, bland annat beroende på var biblioteket finns. Folkbiblioteken kan ses som ett lackmuspapper för hur deras lokalsamhälle mår. Ligger biblioteket i ett område med sociala problem som missbruk eller utanförskap eller där individer med psykisk sjukdom rör sig syns det ofta på biblioteket.

I sin replik menar Emilson att deras motion blivit missförstådd, att de tillskrivit ställningstaganden de inte själva lagt fram. Men hur ska vi tolka ”Bibliotekens verksamhet ska vara medborgare och nationen till gagn, och utländska medborgare som inte har rätt att vistas i landet ska kunna nekas tillgång till bibliotekens tjänster” (Motion 2016/17:2208) , som inte just det de skriver. Att vissa människor beroende på legal status i landet inte ska få nyttja biblioteken. Emilsson menar i sin replik att det är en resursfråga och försöker på så sätt göra det till en enkel fråga om pengar och skriver att ”[biblioteken] kan låna ut litteratur till icke-medborgare förutsatt att resurser och möjligheter finns”. Men var går gränsen då biblioteken uppfyllt sitt uppdrag till svenska medborgare och kan börja lägga resurser på icke-svenska medborgare?

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Den frågan är såklart omöjlig att svara på. Skulle förslaget gå igenom kan varje medieinköp eller aktivitet som biblioteken arrangerar som kan tolkas som riktad till icke-svenska medborgare kritiseras och i praktiken användas som argument för att bibliotekets anslag är för stort. De har ju pengar över till sådant som inte riktar sig till medborgare!

    Bibliotekslagen är tydlig, biblioteken är till för alla, inte enbart för medborgare. Detta var något som tydliggjordes när bibliotekslagen skrevs om för några år sedan och begreppet medborgare togs bort, just för att understryka att svenskt medborgarskap inte är ett krav för att nyttja biblioteken.

    Och vad vore samhällsvinsten med att stärka kopplingen mellan tillgång och medborgarskap? Att asylsökande och andra grupper blir mindre informerade? Att de får sämre tillgång till litteratur på svenska och andra språk? Att de stängs ute från en av de få platser dit de kan gå för att få hjälp med sina frågor? Skulle det ge en bättre integration och möjlighet att komma in i det svenska samhället? Självklart vore det här helt fel väg att ta, vi behöver fler platser för möten och informationsinhämtning, inte färre.

    Attila Rostoványi

    ordförande i DIK, facket för alla som studerar eller arbetar inom kultur och kommunikation

    Annons
    Annons
    X

    Attila Rostoványi

    Foto: Anders Haglund Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X