Annons
X
Annons
X

”Schweiz modell bör ses som ett föredöme”

Europa, och kanske speciellt Sverige, måste sluta se ned på folkets politiska åsikter och avfärda dem som populistiska. Schweizisk direktdemokrati kan tjäna som föredöme och exempel. Det skriver Kjell M Torbiörn, som tidigare har lett Europarådets ekonomiska sekretariat.

Det är slående är hur relativt väl och friktionsfritt Schweiz fungerar, skriver Kjell M Torbiörn.
Det är slående är hur relativt väl och friktionsfritt Schweiz fungerar, skriver Kjell M Torbiörn. Foto: Peter Klaunzer/AP (arkiv)

DEBATT | DEMOKRATI

Häromdagen gick schweizarna till val­urnorna för två folkomröstningar. Till den ena, om lättare vinnande av medborgarskap för dem med långa familjerötter i landet, gav man sitt samtycke. Till den andra, om förändrade skatteregler för multinationella företag, sade man nej.

Men dessförinnan var det länge sedan vi hörde något uppseendeväckande om Schweiz, kanske inte sedan 2014 då landet röstade till förmån för att ­begränsa immigrationen. Om det är sant att ”hälsan tiger still”, kan det vara så att medietystnaden om Schweiz hänger samman med dess flitigt ­använda folkförfrågningar – det vill säga den ”popu­lism” som dessa ju representerar, där populismen, av latinets ”populus” för ”folket”, blivit ett rent skällsord i till exempel vårt land?

Och om det stämmer, borde inte Sverige införa ett liknande system så att vi äntligen kunde låta folket stämma omstridda utvecklingar i bäcken snarare än i ån? När allt kommer omkring kan ju vi också i sällsynta lägen tillgripa folkomröstningar, om än i regel blott av rådgivande natur. 

Annons
X

Ta till exempel schweizarnas nej till uppförandet av minareter i en folkomröstning år 2009. Här ­gällde det inte det fria utövandet av en religion, utan bara att man ville att den traditionella, sekellånga stads- eller landskapsbilden inte skulle förändras överhövan. Ett ramaskri utbröt i Sverige och andra västeuropeiska länder över utfallet. Hur vågade schweizarna gå emot den trendiga multikulturen? Men upprördheten kom av sig när Schweiz muslimer utan knot fogade sig i beslutet, av respekt för värdlandets preferenser.

Eller ta landets nej till FN-medlemskap, vilket först baserades på en regeringsförklaring av år 1945 såsom varande oförenligt med den valda neutraliteten; och som sedan tillbakavisades i en folkomröstning 1986, för att till slut godkännas i ett andra referendum 2002. Bättre sent än aldrig, framför allt med tanke på Schweiz starka stöd för FN som ­sådant ­sedan grundandet. Men nu visste ju i alla fall landet verkligen vad det valt. Snigeln må ta sig fram långsammare än haren. Men den har mer tid att ­fundera vid vägskälen. 

Medlemskap i EU må ha uppställts som mål av den schweiziska regeringen i början av 1980-talet. Men det förkastades av 77 procent av befolkningen i ett referendum 2001. Och förresten, hur hade den schweiziska författningen någonsin kunnat ­fungera i ett EU där makten så definitivt har flyttats från medlemsstaterna till Bryssel? 

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Till och med det blygsamma European Economic Area – för strikt ekonomiskt samarbete mellan EU och länder som Norge, Island och Liechtenstein – förkastades av de försiktiga schweizarna redan 1992 – till förmån för en serie bilaterala handels­avtal mellan Schweiz och EU som bättre ansågs respek­tera landets oberoende.

    Många schweiziska politiker – utom kanske de från nationalkonservativa Schweiziska folk­partiet med 29 procent av valmanskåren bakom sig – beklagar sig över sina landsmäns förmenta tröghet. Men vad som är slående är hur relativt väl och friktionsfritt landet fungerar, och hur folket fort­löpande uppmuntras ta ansvar för dess utveckling genom att tillåtas rösta i alla viktiga frågor, förutsatt att 50  000 valberättigade begär det inom 100 dagar (eller, obligatoriskt, vid föreslagna författningsändringar). Fyra språkgrupper, den tyska, franska, italienska och rätoromanska, samsas i full respekt för sina olikheter inom en statsbildning som ingen landsdel vill lämna.

    Vad resten av Europa, och kanske speciellt Sverige, måste överväga är om inte tiden är kommen att sluta se ned på ”populus”, utan att i stället se ”folket” som den källa av visdom, pragmatism och kontroll över självhärliga eliter som det skulle kunna vara. Schweiz kan härvid tjäna som föredöme och exempel.

    Kjell M Torbiörn

    har tidigare lett Europarådets ekonomiska sekretariat

    Annons
    Annons
    X

    Det är slående är hur relativt väl och friktionsfritt Schweiz fungerar, skriver Kjell M Torbiörn.

    Foto: Peter Klaunzer/AP (arkiv) Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X