Annons

Agneta Pleijel: Schulz ville uppnå barndomens mognad

Det hejdlösa överskridandet av gränserna mellan realism och fantasi har fått många att jämföra Bruno Schulz med den samtida Franz Kafka. En ny utgåva samlar brev, essäer och noveller av den länge orättvist bortglömde polsk-­judiske författaren.

Publicerad
Bruno Schulz (1892–1942), självporträtt från 1921.
Bruno Schulz (1892–1942), självporträtt från 1921. Foto: IBL

Vad blir kvar till slut? Kanske – det är en förhoppning – upplevelsen av de tätaste sinnesförnimmelser man fick vara med om som barn: ögonblick av solvarm hetta över ögonlocken, av ordlösa förbindelser mellan syn, hörsel och lukt, det vill säga upphävandet av kategorier och gränser till förmån för en känsla av absolut närvaro.

Bruno Schulz (1892–1942), självporträtt från 1921.

Foto: IBL Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons