Annons
X
Annons
X

”Schoris beskrivningar av läget stämmer inte”

Som Nato-medlemmar skulle vi slippa stå ensamma med den amerikanska administrationen. I stället skulle vi ha sällskap av de andra medlemmarna i EU och av länder som Norge och Island. Skulle det vara en nackdel? Det skriver ambassadörerna Tomas Bertelman, Staffan Carlsson och Sven-Olof Petersson i en replik till Pierre Schori.

Nato-högkvarteret i Bryssel.
Nato-högkvarteret i Bryssel. Foto: Olivier Matthys/AP

REPLIK | FÖRSVAR

Det är inte lätt att känna igen sig när Pierre Schori ger sig in i den säkerhetspolitiska debatten (30/3).

Om Ryssland säger Schori, att landet är ”vår granne, ett land som västvärlden inte kan omvandla till att bli som vi, men som vi måste finna vägar att leva med. Alla människor önskar fred, också ryssarna.”

Men sanningen är att Ryssland är en auktoritär och militariserad stormakt, som strävar efter att underminera EU och Nato, att bryta banden mellan Europa och Amerika och att ersätta dagens säkerhetsordning, som bygger på Parisdeklarationen från 1990 och OSSE:s principer för samlevnad i Europa, med ett stormaktsdirektorat av 1800-talsmodell, där stormakterna styr på de smås bekostnad.

Annons
X

Ryssland verkar inte sky några medel i denna strävan, även om resurserna är begränsade. Men begränsningarna kompenseras av ett snabbt och djärvt beslutsfattande, större riskbenägenhet och tolerans av egna förluster samt bättre förmåga att samordna ett hybridkrigs olika komponenter.

Och vad säger Schori om Baltikum? Jo, han talar rätt nedlåtande om ”det superlojala Nato-landet Estland”. Detta det minsta och modigaste av våra grannländer har under de senaste årtiondena med svenskt stöd genomgått en politisk och ekonomisk omvandling, som nästan är ett underverk.

Men Estlands moderna historia innan dess handlar om ett stormaktsförtryck och ett lidande som för de flesta svenskar är svårt att förstå. Schori gör inte ens ett försök.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Inte blir det bättre när vi kommer till Tyskland. Schori lyckas suggerera fram ett intryck att åtminstone tysk socialdemokrati uppfattar läget i Europa som han själv gör.

    Men sanningen är att tysk socialdemokrati sedan annekteringen av Krim och den ryska aggressionen mot Ukraina drivit en hård sanktionslinje mot Ryssland, varit med om att skicka tysk trupp till Litauen i stabiliserande syfte och inte försummar något tillfälle att understryka hur viktigt Nato-medlemskapet i oroliga tider är för Tyskland. Vem kunde tro det när man läser Schoris text?

    Om den skeva verklighetsuppfattningen är den första ingrediensen i Pierre Schoris brygd, är försöken att blanda bort korten den andra.

    Ett grepp av det slaget är att lyfta fram ”det breda säkerhetsbegreppet”. Vem i den svenska debatten förringar eller underskattar hoten från klimatförändringar, flyktingströmmar, pandemier, cyberattacker, terrorister och extrem fattigdom? Ingen, såvitt vi vet.

    Vem av oss som i ett för Sverige osäkrare läge vill se en robust höjning av försvarsutgifterna och ett svenskt Nato-medlemskap är motståndare till ett generöst svenskt bistånd? Är det där problemet ligger, Pierre Schori?

    Även i Nato-frågan är det blanda bort korten som gäller, gärna genom att börja tala om Irakkriget. Om vi går med i Nato, kan det gå för Sverige som för Storbritannien och Danmark, som valde att ställa upp på den amerikanska Irakpolitiken, får vi veta.

    Eller, Pierre Schori, kan det faktiskt gå som för Frankrike och Tyskland, som valde att anföra motståndet mot den amerikanska linjen. Vi vägrar att tro att Schori inte begripit att Nato handlar om försvaret av medlemsstaternas eget territorium mot angrepp utifrån, inte om hur problemen i Mellanöstern ska hanteras.

    Ett annat schoriskt trollerinummer är att låtsas som om valet står mellan utrikes- och säkerhetspolitisk jungfrulighet å ena sidan och Nato-medlemskap å den andra.

    Då väljer han att bortse från att valet i själva verket står mellan Nato-medlemskap och den linje socialdemokraterna driver i regeringsställning, nämligen att göra Sverige beroende av ett informellt och rent bilateralt samförstånd med Pentagon och Vita huset.

    Som Nato-medlemmar skulle vi däremot slippa stå ensamma med den amerikanska administrationen. I stället skulle vi ha sällskap av de andra medlemmarna i EU och av länder som Norge och Island. Skulle det vara en nackdel? I alla andra sammanhang brukar vi som litet land föredra att samverka mångnationellt. Varför skulle det inte gälla på försvarsområdet?

    Jo, ryssarna vill nog ha fred. Men att ge efter för den nuvarande ryska stormaktspolitiken och för försöken att ändra på den europeiska säkerhetsordningen hjälper varken ryssarna eller Europas folk. Det som saknas i Pierre Schoris artikel är värderingarnas betydelse, tron på ett enat och solidariskt Europas förmåga också i säkerhetspolitiken, och på vår förmåga att med USA försvara demokratin och alla staters lika rättigheter, också de mindres.

    Konstigt, efter Palme och så många år, hur kunde det bli så här?

    Tomas Bertelman

    Staffan Carlsson

    Sven-Olof Petersson

    artkelförfattarna är ambassadörer och fd medarbetare till Pierre Schori

    Annons
    Annons
    X

    Nato-högkvarteret i Bryssel.

    Foto: Olivier Matthys/AP Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X