Annons

Henrik Amneus:Saudiarabien och islams två ansikten

Det finns skäl att tala om två huvudgrenar på det islamiska trädet, enligt Stephen Schwartz: de våldsförhärligande wahhabiterna och de övriga. Tack vare kopplingen till Saudiarabien har den lilla gruppen wahhabiter stort inflytande.

Under strecket
Publicerad

**Man kan tycka att det skrivs **förhållandevis lite om Saudiarabien, ett nyckelland inom islam, en betydande politisk aktör i Mellersta Östern och, tack vare oljan, en faktor att räkna med i världspolitiken. Det beror i så fall delvis på att det saudiska är ett slutet samhälle, svårt för utlänningar att få insyn i. Det kan också bero på att den insyn som ges blottar en komplex religiös-politisk samhällsstruktur. Många företeelser som kommer till västvärldens kännedom tycks svårtolkade, motstridiga och ålderdomliga. Att tränga bakom den gängse bilden av en sträng muslimsk samhällsordning med ett omfattande kungahus i toppen som självrådigt fördelar oljerikedomarna kräver lite extra möda. Många företag vill kanske inte närmare skärskåda beskaffenheten av en god exportmarknad. Så länge landet allmänt anses stabilt och försiktigt i sin utrikespolitik, allierad eller åtminstone på vänskaplig fot med USA, låter de flesta sig nöja.

De senaste årens tecken på stigande ekonomiska och sociala spänningar i Saudiarabien tenderar att skymmas bakom den konventionella bilden av ett lite udda men stabilt och ganska fredligt land. Låt vara att religionens makt är stor och att den muslimska rättsordningen tillämpas strikt, det är dock fråga om interna förhållanden och en from trosriktning som sägs sträva tillbaka mot det tidiga islams ursprungliga renhet. Kritik av Saudiarabien viftas ofta undan med hänvisning till det vanskliga i att värdera kulturella skillnader. Internationella frivilligorganisationers rop på åtgärder mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna förblir just röster i öknen. Obenägenheten att stöta sig med det rika oljelandet är utbredd.

Annons
Annons
Annons