Annons
X
Annons
X

Satsning på modersmålslärare

Modersmålsundervisningen i Sverige har länge varit satt på undantag och lektioner i många kommuner har ställts in på grund av lärarbrist. Lärarutbildningsutredningen som presenteras idag förordar därför en rejäl satsning på modersmålslärarna.

Dada Kharmany läser franska för modersmålsläraren Charles Golik på Rågsvedsskolan i södra Stockholm. Hon funderar på att läsa till jurist efter studenten.
Dada Kharmany läser franska för modersmålsläraren Charles Golik på Rågsvedsskolan i södra Stockholm. Hon funderar på att läsa till jurist efter studenten. Foto: GUNNAR LUNDMARK

På Rågsvedsskolan i södra Stockholm får var fjärde elev modersmålsundervisning. En utmaning för en skola som bara de två senaste veckorna tog emot 15 nyanlända elever. Här arbetar flera modersmålslärare inte enbart med språkundervisning.

– De är studiehandledare, mentorer och hjälper till i kontakten med föräldrarna, säger rektor Annika Hedås Falk.

Totalt erbjuder skolan modersmålsstöd i 39 olika språk – allt från arabiska till pashto. Just nu ökar behovet av franskläraren Charles Goliks kunskaper. När kriget rasar i Kongo-Kinshasa ökar anhöriginvandringen därifrån, berättar Annika Hedås Falk.

Annons
X

Dada Khamany kom redan 2001 från Kongo och tycker att hon har haft stor nytta av modersmålslektionerna.

–Det är viktigt för mig att kunna tala med den delen av min familj som inte bor i Sverige. Franskundervisningen gör också att jag har lätt för nya språk, säger Dada Khamany.

Så sent som i förra veckan konstaterade Skolverket att det hundratusental elever som läser modersmål i Sverige presterar så mycket bättre i andra ämnen att det inte enbart kan förklaras med att det är just de motiverade eleverna som väljer att läsa det.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    När regeringens utredare Sigbrit Franke idag presenterar sin utredning kommer hon att föreslå att modersmålslärarutbildningen återupptas. Vart femte skolbarn i Sverige har idag rätt till modersmålsundervisning men bara 47 procent av deras lärare är behöriga. Den främsta orsaken är att staten inte utbildat några modersmålslärare sedan 1991, vilket gjort att det varit omöjligt att i Sverige läsa till behörig modersmålslärare för de invandrargrupper som kommit hit sedan dess.

    •För att få lärare från grupper där få läser vidare efter gymnasiet, som romer, att bli modersmålslärare föreslås ett preparandår som förbereder elever med ofullständiga gymnasiebetyg för lärarutbildningen.

    •För att förbättra förutsättningarna uppmanas staten ge högskolorna mer resurser till forskning och utbildning i invandrarspråken.

    •Utredningen föreslår också ett nationellt centrum för modersmålsdidaktik på det sätt som finns i andra ämnen och slår fast att Sverige idag inte seriöst uppfyller sina åtaganden när det saknas ordinarie skolundervisning på de fem nationella minoritetsspråken finska, romska, meänkieli, jiddish och samiska.

    För att öka statusen och intresset föreslår utredaren att de som väljer att läsa modersmål ska få högre meritpoäng när de ansöker till högskolan, på samma sätt som elever som idag väljer svårare mattekurser och B- och C-språk får det. Men det tycker inte skolminister Jan Björklund (fp) som via e-post svarar att ”meritpoäng är till för att få fler elever att välja att lära sig ännu ett språk. Att lära sig sitt eget modersmål bättre, vare sig det är svenska eller något annat språk, ger därför inte meritpoäng.”

    Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand har drivit flera förslag som nu även förordas i lärarutbildningsutredningen. Hon tolkar skolministern som att man kan sitt modersmål tillräckligt väl för att man pratar det hemma:

    –Det är först när man kan grammatiken och teorin som man lärt sig språket så att det är användbart för att jobba eller plugga utomlands. Har man det inte så lär man sig inte språket ordentligt. Har man det så kan man ytterligare ett språk utöver svenskan och det behöver samhället främja.

    Omer Aden, redaktör för lärarforumet Tema modersmåls somaliska del, är entusiastisk inför utredningen:

    –Jag tycker förslaget är jättefint, vi behöver ju folk som är utbildade. Nu tar man dem som finns och det är stor skillnad på en behörig lärare som vet vad han eller hon sysslar med och en som kanske inte ens jobbat med barn.

    Annons
    Annons
    X

    Dada Kharmany läser franska för modersmålsläraren Charles Golik på Rågsvedsskolan i södra Stockholm. Hon funderar på att läsa till jurist efter studenten.

    Foto: GUNNAR LUNDMARK Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X