Annons

Ruth Lötmarker:Sartres olösliga frihetskrig

Samtidigt som krig och förtryck präglade den europeiska erfarenheten utvecklade Jean-Paul Sartre sin filosofi om människans grundläggande frihet. I en ny bok undersöker Michael Azar växelspelet mellan Sartres tänkande och de samtida ideologierna.

Under strecket
Publicerad

Få av Frankrikes filosofer har varit så omdiskuterade som Jean-Paul Sartre. Såväl före som efter sin död har han varit hyllad och kritiserad, han har varit bortglömd och är på väg att återupptäckas. En som inte tvekat att ägna Sartre ett fördjupat studium är idéhistorikern
Michael Azar, verksam vid universiteten i Göteborg och i Lund. Han har nyligen utkommit med en bok med titeln
Sartres krig (Symposion, 338 s). Boken är inte biografisk utan renodlar ett centralt tema hos Sartre, nämligen hans mycket speciella frihetsbegrepp: tanken att människan är fri på gott och ont, eller som Sartre uttrycker det, dömd att vara fri. Hans arbete täcker i huvudsak den period som förlöper mellan publiceringen av Sartres två stora filosofiska verk, ”L'Etre et le Néant” (”Varat och Intet”) från 1943 och ”Critique de la raison dialectique” från 1960. I vetskap om att dessa verk säkert inte är världens mest lästa refererar han även till de romaner och teaterpjäser som gjort Sartres idéer mer allmänt kända.

Titeln på Azars bok ska i första hand tas i egentlig betydelse. Under den korta tidsperiod som behandlas bevittnar Sartre andra världskriget med dess judeförföljelse, Frankrikes kolonialkrig, Algerietkriget där fransmän ställdes mot araber samt andra omvälvande politiska händelser. Titeln kan också syfta på den ideologiska kamp Sartre tvingades föra, inte minst mot sig själv, för att under denna tid av förtryck och övergrepp i det längsta kunna hävda sin ursprungliga tes. Azar följer honom fram till den punkt då detta inte längre är möjligt.

Annons
Annons
Annons